Detta är naturligtvis inte sant! Kommissionens förslag kom först i januari i år. Så fort vi, bl a genom kontakter med LO, insåg vad det innebar reagerade vi. Problemet är att förslaget innehåller två motstridiga regler. Å ena sidan får ett tjänsteföretag rätt att hävda ursprungslandsprincipen, dvs ett estniskt tjänsteföretag ska kunna verka i Sverige utifrån estniska regler. Å andra sidan gäller utstationeringsprincipen - dvs svenska lagar och avtal ska gälla för den som jobbar i Sverige. Risken med denna regelkonflikt är att det blir hopplöst att kontrollera att löntagarnas och konsumenternas rättigheter kan försvaras.

Det vi röstade för ifjol var något helt annat, nämligen ett allmänt betänkande om framtiden för den inre marknaden, där vi stöder tanken på att vi vill ha en inre marknad för tjänster, och att vi generellt stöder bl a ursprungslandsprincipen.

Då såg ingen, allra minst vänsterpartisterna som inte ens var närvarande vid omröstningen och sen inte har haft ett kritiskt ord att säga mellan februari i fjol och januari i år, att den ursprungslandsprincip som har fungerat bra för varor skulle skapa sådana problem vad gäller tjänster. Därför är vi emot direktivet som det ser ut nu. Det måste bli klart att utstationeringsprincipen ska gälla, och att alla regler som krävs för att löntagarnas och konsumenternas rättigheter effektivt ska kunna försvaras finns på plats.

Vad gäller vänsterpartiet måste man fråga sig flera saker:

- Om det nu var en sådan ödesfråga att rösta emot det allmänna EP-betänkandet ifjol, varför var då vänsterpartisterna inte ens närvarande vid omröstningen?

- Socialdemokratin vill lösa konflikten mellan de motstridiga principerna, medan (v) vill säga nej till hela tanken på en inre marknad för tjänster. Men den är oerhört viktig, inte minst för Sverige med stora möjligheter som tjänsteexportör - av svenskt kunnande inom vård och omsorg, miljö- och energiteknik, byggande, bank- och försäkringsväsende mm. Varför är (v) emot en sådan grundbult i tillväxtpolitiken?

- Och varför ägnar man en hel rapport åt att angripa (s) - vi är ju överens i kritiken mot kommissionens förslag? Varför ägnar man inte ett ord åt dem på högerkanten som vill ha kommissionens förslag och slå mot facket? Är det viktigare att fånga röster genom att splittra arbetarrörelsen än att tillsammans med oss bekämpa högerpolitiken?

Göran Färm, (s)-kandidat till Europaparlamentet