Studenters och lärares rörlighet över gränserna har i århundraden varit
viktig för utvecklingen och spridningen av ny kunskap. För att stärka
Sveriges ställning som ledande kunskapsnation är det därför viktigt att
Sverige höjer ambitionerna, stärker attraktiviteten i de svenska
utbildningarna och mer aktivt arbetar med internationaliseringen av
svensk högre utbildning.

Idag reser, tack vare vårt generösa studiemedelssystem, en stor del av
Sveriges universitets- och högskolestudenter utomlands en kortare eller
längre tid för att studera eller göra praktik. Varje år är omkring 30
000 personer registrerade som utlandsstuderande hos CSN. Samtidigt
söker sig ett ökande antal utländska studenter till Sverige. År 2002
kom 9 500 studenter till Sverige inom ramen för utbytesprogram på
grundutbildningsnivå.

Det är numera också ett normalt led i en forskarkarriär att tillbringa
en eller flera perioder utomlands. Sverige är en magnet för forskare
från övriga industriländer, det visar den internationellt sett unika
statistik som visas i diagrammet intill. Åren 2000 till 2002 kom 2 300
personer med forskarexamen till Sverige från andra industriländer
samtidigt som 1 900 lämnade Sverige. Totalt var nettoinflödet under
dessa år över 400 personer, de flesta från stora länder som Tyskland,
Storbritannien, Spanien och Frankrike. Till det kommer att Sverige fick
ett nettotillskott på mer än 1 100 personer med forskarexamen från den
övriga världen.

Denna internationella rörlighet har vi all anledning att bejaka och
stimulera. Betydelsen av internationellt utbyte kommer dessutom
sannolikt att öka. Samtidigt som det i den moderna kunskapsekonomin
krävs kraftfulla satsningar på utbildning och forskning för att
upprätthålla en hög ekonomisk tillväxt och förbättra välfärden, behöver
vi få impulser utifrån. Sverige är ett av världens mest globaliserade
länder vars välstånd bygger på en framgångsrik exportindustri. Ur ett
tillväxtperspektiv är det därför viktigt med öppenhet mot omvärlden och
rörlighet över gränserna som ger oss nya idéer, kunskaper och
erfarenheter. Men det internationella utbytet ökar också förståelsen
för andra länder och kulturer.

Svensk högre utbildning håller generellt sett en hög kvalitet. Sverige
tillhör de länder som satsar mest resurser på högskolan per student
(bara USA och Schweiz ligger före) och Sverige införde 2001 Europas
mest ambitiösa system för kvalitetsgranskning av högre utbildning. Ett
viktigt mål för regeringens högskolepolitik under de kommande åren är
att ytterligare stärka Sveriges möjligheter att hävda sig i det globala
kunskapssamhället. För att utveckla svensk högre utbildning måste vi
fortsätta det målmedvetna och framgångsrika arbete för ökad kvalitet
och breddad rekrytering som bland annat kom till uttryck i
propositionen "Den öppna högskolan". Att läsa på högskolan måste vara
en levande möjlighet i varje hem. Men det är också angeläget att
ytterligare stärka den svenska högskolans internationella
konkurrenskraft.

Under senare tid har vi, bland annat genom utvidgningen av EU, kunnat
se hur Europas länder successivt flätas alltmer samman. I bräschen för
denna utveckling går den högre utbildningen och forskningen.
Utbildningspolitik är och bör förbli ett nationellt ansvarsområde, men
drivkrafterna blir allt mer internationella. Ökad globalisering och
internationell rörlighet gör det allt viktigare att utbildningsbevisen
är jämförbara och examina gångbara i andra länder.

Europas länder har historiskt sett haft sinsemellan mycket olika system
för högre utbildning. Men i slutet av 1990-talet inleddes, väl att
märka utanför EU-strukturen, den så kallade Bolognaprocessen som har
visat sig ha en inneboende kraft som nog ingen kunde ana för fem år
sedan. Syftet med detta mellanstatliga samarbete, som nu omfattar 40
europeiska länder, är att genom frivillig samverkan öka rörligheten
bland studenter och arbetstagare i Europa och öka Europas
attraktionskraft gentemot andra världsdelar, bland annat genom att öka
tydligheten och jämförbarheten inom och mellan de olika europeiska
utbildningssystemen. Sverige har varit mycket aktivt i detta arbete och
framgångsrikt drivit frågor om kvalitetsutveckling, studentinflytande
och gemensamma examina.

Land efter land ser nu fördelarna med mer enhetliga system och
omformar, i linje med tankegångarna i Bolognaprocessen, sin högre
utbildning så att den blir mer jämförbar länderna emellan. Även vi i
Sverige behöver stärka högskolans konkurrenskraft och öka studenternas
rörlighet på den internationella arbetsmarknaden. Med utgångspunkt från
Bolognaprocessen bör vi, enligt min mening, därför genomföra
långtgående förändringar av svensk högre utbildning. Ett förslag till
detta kommer Utbildningsdepartementet att presentera denna vecka.

·  Gör den svenska examensstrukturen tydligare och inför en
internationellt konkurrenskraftig masterexamen

En central tanke i Bolognaprocessen är att dela in den högre
utbildningen i tre cykler. Det innebär att den grundläggande
högskoleutbildningen delas upp i en grundnivå och en avancerad nivå,
som i sin tur följs av forskarutbildningen. Jag anser att vi bör ta
till oss detta synsätt och ändra den svenska examensstrukturen så att
den blir tydlig och konkurrenskraftig på europeisk nivå.

Filosofie kandidatexamen står sig väl som generell examen på
grundnivån. Däremot bör Sverige tydligare knyta den nuvarande
magisterutbildningen till forskningen och införa en internationellt
konkurrenskraftig masterexamen. En sådan masterexamen av internationell
toppklass och med stark kopplig till forskning, bör delvis kunna
tillgodoräknas i forskarutbildningen. Den nya examen skulle ersätta
dagens magisterexamen som har fått en oklar internationell status. För
att både de svenska lärosätena och de studenter som läst här ska kunna
hävda sig internationellt, krävs att alla oklarheter kring de svenska
examinas status arbetas bort.

· Inför ECTS-systemet för poäng och betyg

Ett viktigt moment i Bolognaprocessens arbete med att öka tydligheten i
de olika europeiska systemen för högre utbildning är införandet av ett
enhetligt system för poäng- och betygssättning (European Credit
Transfer System).

Studenter som läser i Sverige har rätt att få poäng och betyg som är
gångbara utomlands. För att svenska studenter och svenska utbildningar
ska kunna hävda sig bättre internationellt, bör därför ECTS-systemet
införas som huvudalternativ inom svensk grundläggande
högskoleutbildning och forskarutbildning. Universitet och högskolor ska
dock även fortsättningsvis kunna besluta att använda en annan
betygsskala om den är mer lämplig.

· Stärk det europeiska kvalitetsarbetet

Samtidigt som vi gör dessa förändringar i utbildnings- och
examensstrukturen, är det viktigt att Sverige genom Högskoleverket ökar
engagemanget för att stärka det europeiska kvalitetsarbete som nu sker
inom ramen för ENQA (European Network for Quality Assurance in Higher
Education). Internationell rörlighet kräver erkännande av studier och
examina från andra länder - och erkännande bygger på en tillit till
kvaliteten. För att nå dit krävs en starkare samverkan kring och
granskning av kvalitetssäkringen i olika länder. En europeisk samverkan
kring kvalitetsfrågorna är en förutsättning för att intentionerna i
Bolognaprocessen ska förverkligas.

· Stimulera lärosätena att profilera sig

Internationaliseringen är bra för kvaliteten på den högre utbildningen,
eftersom högskolan då måste mäta sig med utlandet och utsätts för
utländska studenters prövning. För att skapa en internationellt
konkurrenskraftig högre utbildning krävs dock mer av samverkan och
arbetsfördelning mellan de svenska lärosätena. Under senare år har vi
kunnat se en ökande konkurrens mellan svenska universitet och
högskolor. Det har på många sätt varit bra, men det har också inneburit
att lärosätena i alltför stor utsträckning har skaffat sig ett likartat
utbud av utbildningar och kurser.

Alla lärosäten kan dock inte ägna sig åt allt. Istället är det önskvärt
att öka profileringen och samverkan. På flera håll i landet har
lärosäten redan tagit initiativ till olika former av samordning och
arbetsfördelning. Ett exempel är Växjö universitet och Högskolan i
Kalmar som enats om att koncentrera utbildningen och forskningen inom
biovetenskap till Kalmar, medan de moderna språken samordnats till
Växjö. Ett annat exempel är den samordning av utbudet av
högskoleingenjörsutbildningar som skett på flera håll i landet. Det är
en väg som fler lärosäten bör gå.

· Uppmuntra språkstudier i skolan

Grunden för ett framgångsrikt internationellt utbyte läggs redan i
skolan. Goda språkfärdigheter och kunskaper om andra länder gör det
lättare att studera i främmande land och underlättar rörligheten på en
alltmer internationell arbetsmarknad. Därför är det viktigt att
uppmuntra barn och ungdomar att läsa främmande språk i skolan. Det kan
ske bland annat genom att antagningsreglerna till högskolan utformas så
att de premierar språkstudier på gymnasiet, vilket
Tillträdesutredningen också har haft i uppdrag att utreda. Därigenom
stärks också Sveriges möjligheter att hävda sig i det internationella
kunskapssamhället.

· Rekrytera fler utländska studenter

Genom att inrätta tydliga utbildningsnivåer och internationellt
konkurrenskraftiga examina öppnar vi för en mer aktiv rekrytering av
utländska studenter till Sverige. Regeringens grundläggande uppfattning
är att utbildning bör betraktas som en social rättighet snarare än som
en vara eller tjänst på en marknad. Av det skälet vill vi ha ett system
med starka, statligt finansierade och avgiftsfria universitet och
högskolor. Att ge fler människor möjlighet att läsa på högskolan och
minska den sociala snedrekryteringen har också varit ett viktigt skäl
för att bygga upp minst en stark statlig högskola i varje län.

Samtidigt skulle det vara bra för kvalitetsutvecklingen inom den
svenska högskolan om Sveriges universitet och högskolor kunde rekrytera
ännu fler utländska studenter. Det är dock intet självklart att detta
ska finansieras av de svenska skattebetalarna. I dag är det möjligt för
svenska lärosäten att sälja uppdragsutbildning till länder utanför
EES-området. Köpare är då ett land, ett företag eller annan
organisation. Men för att rekrytera fler utländska studenter till
master- och forskarutbildningarna bör universitet och högskolor kunna
erbjuda studenter från länderna utanför EES utbildning mot betalning
utan att avgiftsfriheten i övrigt hotas. Utbytesprogram av typen
Linnaeus-Palme ger utländska studenter med små ekonomiska resurser
möjligheter att studera i Sverige.

Sveriges möjligheter att hävda sig i det moderna kunskapssamhället
måste stärkas. Det gör vi bland annat genom att fortsätta satsa på
högre utbildning och forskning, stimulera internationell rörlighet och
stärka den svenska högskolans internationella konkurrenskraft.

Thomas Östros
utbildnings- och forskningsminister (s)