En av Sveriges styrkor är och har under lång tid varit vår öppenhet för nya idéer, trender och människor och vår förmåga att anpassa oss till nya förutsättningar i vår omvärld. Den öppenheten ska vi värna och utveckla. För mig som finansminister är det därför avgörande att förstå hur Sveriges ekonomi påverkas av globala trender och beslut, skriver finansminister Magdalena Andersson på DI Debatt.

Det finns ett antal långsiktiga trender som påverkar svensk ekonomi. Dels har den globala medelklassen, som inte i första hand återfinns i västvärlden, sett sin köpkraft utvecklas starkt de senaste tjugo åren. Dels fortsätter den globala digitaliseringen. 2015 kommer att bli det år då över hälften av jordens befolkning får tillgång till internet. Det är en utveckling som för med sig en enorm potential för svenska företag, men innebär också en hårdare konkurrens.

Om vi vänder blicken mot Sverige ser vi ett antal utmaningar som påverkar möjligheterna att ta tillvara på uppsidorna av denna globala utveckling.

Den svenska tillväxten har under de senaste åren främst drivits av en ökande befolkning. Mellan 2007 och 2013 ökade BNP per capita med blygsamma 1,3 procent - produktiviteten utvecklades mycket svagt. Detta är oroväckande då vi vet att det som på lång sikt avgör vårt välstånd är vår produktivitet, att vi utvecklar nya idéer, tjänster och produkter och organiserar produktionen allt smartare.

På kort sikt ser vi att den svenska tillväxten fortfarande inte riktigt har tagit fart. Resursutnyttjandet är lågt och de offentliga finanserna dras med stora underskott från de senaste åtta årens ofinansierade skattesänkningar.

För att öka Sveriges välstånd krävs därför parallella satsningar med flera olika tidshorisonter.

På kort sikt måste den inhemska efterfrågan vårdas ömt. Givet underskotten i de offentliga finanserna ryms inga utsvävningar. Alla reformer ska vara fullt finansierade. Fokus måste ligga på att bedriva en smart finanspolitik som träffsäkert aktiverar de delar av ekonomin som har störst möjlighet att förstärka den inhemska efterfrågan.

På lång sikt krävs investeringar i det som höjer vår produktivitet. I första hand handlar det om investeringar i utbildning och infrastruktur. Men också långsiktiga investeringar i en bättre fungerande arbetsmarknad, en trygg och jämlik välfärd, tillgång till bostäder och klimatanpassning.

Just detta var inriktningen för det budgetförslag regeringen lade fram under hösten. Ökade offentliga investeringar i utbildning och infrastruktur skapar förutsättningar för svenska företag att möta den alltmer kunskapsintensiva globala konkurrensen.

Satsningar på hushåll med små marginaler och hög konsumtionsbenägenhet innebär en direkt stimulans av den inhemska efterfrågan.

Genom riksdagens budgetbeslut den tredje december, då de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna drev igenom oppositionens budget, skapades en politisk osäkerhet med risk för ekonomiska konsekvenser. Genom decemberöverenskommelsen finns nu de parlamentariska förutsättningarna för att föra en långsiktigt tillväxtvänlig ekonomisk politik. I april lägger regeringen fram en ändringsbudget för 2015. Den kommer att vara ett steg mot ett modernare Sverige, med satsningar för att stärka svensk tillväxt genom ökad produktivitet och fler jobb, minskade klyftor och ett mer klimatsmart samhälle.

Läs artikeln i sin helhet på DI Debatt