Ungdomsarbetslösheten är en tickande bomb. Den ­hotar livschanserna för hundratusentals unga på tröskeln till vuxenlivet, och den gör vårt samhälle totalt sett fattigare. Frågan är alltför viktig för att bli en bricka i det politiska spelet. Här krävs pragmatiska lösningar.

Dagens ungdomsarbetslöshet är 24,8 procent enligt SCB. Det är en ­betydligt högre siffra än i jämförbara länder som Finland, Danmark, Norge och Tyskland. Särskilt oroväckande är den kraftiga ökningen av antalet långtidsarbetslösa unga. Följer vi rege­ringens linje talar allt för att en betydande del av dessa unga kommer att få det svårt på arbetsmarknaden även senare i livet.

För trots att fler än 400 000 svenskar går utan arbete rapporterar Svenskt Näringsliv att vart femte ­rekryteringsförsök misslyckas. Den obehagliga sanningen är att vi be­finner oss i en situation där relationen mellan antalet lediga jobb och graden av arbetslöshet blir allt svagare. En del av förklaringen till detta ligger i utvecklingen av skolresultaten, och därmed kompetensnivån hos den framtida arbetskraften. 

2009 saknade nästan var femte elev grundläggande kunskaper i läsförståelse i Pisa-undersökningen. Det är den årskull som i dag är 19 år och just ska ut på arbetsmarknaden. Andelen har ökat kraftigt på kort tid och siffran är alarmerande – om denna utveckling fortsätter innebär det att cirka 20 000 unga varje år lämnar årskurs nio utan tillräcklig läsförmåga. På ­bara fem år är ­antalet uppe i 100 000 unga, vars utsikter på framtidens arbetsmarknad måste betraktas som mycket dystra.

I dag är en gymnasieutbildning helt enkelt en förutsättning för att klara sig bra i arbetslivet. Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har en gymnasieexamen. Den borgerliga regeringens svar har varit att sänka kunskapskraven på gymnasiet och satsa stora summor skattepengar på att subventionerna fram jobb med lägre utbildningskrav.

Målsättningen har misslyckats – jobben blir inte fler – och anledningen är verkligheten:

Samtidigt som Fredrik Reinfeldt kraftigt har skurit ned på gymnasiet, visar SCB:s prognoser att efterfrågan på arbetskraft med hög utbildningsnivå kommer att öka mycket de ­kommande 20 åren. Antalet jobb för personer med minst fullföljd gymnasieutbildning tros växa med över en halv miljon, samtidigt som behovet av arbetskraft med högst grundskole­utbildning väntas minska med 230 000 personer.

Oavsett hur mycket skattepengar regeringen sparar in på skolan för att i stället smeta ut på ineffektiva ­reformer, går det helt enkelt inte att backa samhällsutvecklingen. Svenska folket ser det som regeringen inte ser – sex av tio uppger i en nyligen genomförd mätning av Novus att skolan har utvecklats åt fel håll de senaste sex åren, och nästan åtta av tio är oroliga för skolans utveckling.  I själva verket är Sverige troligtvis det enda land i världen vars regering medvetet sänker utbildningsambitionerna för nästa generation.

Socialdemokraterna väljer en helt annan väg. En ung person som söker jobb och som vänder sig till samhället för hjälp ska inte bli hänvisad till sysslolöshet med bidrag. Tills han eller hon klarar sin egen försörjning ska tiden fyllas med studier eller praktik.

Det ekonomiska läget gav oss i vår senaste budget utrymme att finansiera ett ungdomsarbetslöshetsstopp, innehållandes 33 000 jobb- och utbildningsplatser för unga.

Våra förslag innebär kraftfulla satsningar på utbildningens kvalitet, från minskade klasstorlekar i skolans första årskurser via obligatoriskt gymnasium till investeringar i högskolan. Därtill lägger vi en uppdaterad ­näringspolitik för att skapa en konkurrenskraft i världsklass. Det finns inga genvägar.

Vägen mot full sysselsättning går bortom plakatpolitik och valtaktik, snabba lösningar och politiska modeord. I dag besöker jag Volvosteget i Köping, ett utbildningsprogram där ett av Sveriges mest framtidsinriktade och konkurrensutsatta företag väljer att ta kompetensförsörjningen i egna händer. Ambitionen är att utbilda 1 200 unga för framtidens behov.

Näringslivet har helt enkelt förstått att man möter högre krav med rejäla ansträngningar. Ungdomarna själva förstår detta, och väljer bort de gymnasieprogram där regeringen har slopat högskolebehörigheten.

Socialdemokraterna har förstått detta, och vi inriktar därför hela vår politik på att bekämpa arbetslösheten.

Stefan Löfven, partiordförande