Publicerad på SVD.se 30 mars 2012

Försvarsminister Sten Tolgfors har avgått men frågetecknen kring hans och regeringens agerande i samband med vapensamarbetet med Saudiarabien består.

Vi socialdemokrater krävde redan i vår första kommentar efter Ekots avslöjande att det var viktigt att regeringen klargjorde alla omständigheter. Alla fakta om vad som har hänt måste upp på bordet.

Nu ska åklagaren och Justitiekanslern göra sin granskning, sedan ska Konstitutionsutskottet ta vid. Sten Tolgfors kommer trots sin avgång att få medverka i KUs granskning precis som alla andra som har kunskap i ärendet, inte minst statsministern. Det svenska folket har rätt att få veta sanningen om vem som gjort vad i Saudiarabien-affären. Först då kan ansvarsbördorna fördelas på ett korrekt sätt.

Att den andra försvarsministern avgår under vad som kan kallas för ”särskilda omständigheter” är ett svaghetstecken för en uppenbart trött och splittrad regering. Fredrik Reinfeldts regering har sedan 2006 tappat 13 statsråd. Sten Tolgfors efterträdde ett av dem, nämligen Mikael Odenberg. Att försvarsministrar lämnar under turbulenta former är definitivt inte bra.

Regeringen Reinfeldt, med Sten Tolgfors som försvarsminister, valde att driva igenom den största förändringen av svenskt försvar med en mycket liten majoritet i riksdagen, nämligen avskaffandet av värnplikten. Det var ett synnerligen oklokt beslut givet det bristfälliga underlaget. Införandet av ett nytt personalförsörjningssystem baserat på frivillighet var ett så stort beslut att det borde krävt en bred politisk uppgörelse. Men regeringen valde istället att gå sin egen väg. Det kastar än i dag en skugga över det nya systemet för att rekrytera soldater till den svenska försvarsmakten.

Försvarsmakten har en lång resa framför sig innan man kan säga att den nya personalförsörjningen är stabil. Det återstår över 10 000 befattningar att bemanna.

Risken för att soldater hoppar av efter halva kontraktstiden, det vill säga 3–4 år är uppenbar. En sådan utveckling vore skadlig och det krävs åtgärder för att så inte ska bli fallet. Nu hoppas jag att den översyn av soldaternas villkor som socialdemokraterna och regeringen gjort upp om ska resultera i konkreta förbättringar. Ett stort arbete återstår innan man kan säga att den nya personalförsörjningen präglas av stabilitet.

Efter ett antal så kallade tillkännagivande i riksdagen under våren och hösten 2011 blev det tydliggjort för regeringen att de inte har majoritet i Sveriges riksdag. Det maktpolitiska underläget krävde resonemang syftande till uppgörelser. Jag vill här markera att vi från Socialdemokraternas sida från och med senhösten 2011 fört flera konstruktiva förhandlingar som lett till uppgörelser med Sten Tolgfors och regeringen. Det handlar om sådant som Nordic Battle Groups svenska ledaransvar 2015, de nationella säkerhetsintressena, tillsättande av en luftförsvarsutredning samt lagar för de tidvis anställda soldaterna. Breda uppgörelser av detta slag är dels viktiga signaler till omvärlden dels bra för stabiliteten inom försvarsmakten.

Men att nu i samband med Tolgfors avgång ge en bild av att de stora frågorna inom försvars- och säkerhetspolitiken är avklarade för denna mandatperiod är grovt felaktigt. En eventuell sammanslagning mellan FMV och Försvarsmakten Logistik, uppgradering av Jas, förberedelser inför ett nytt försvarsbeslut, uppföljning av försvarets ekonomi där såväl materiel- som personalförsörjningen är stora utmaningar hör till något av det som ligger framför oss. Tyvärr har regeringen tidigare och nu senast i samband med Tolgfors avgång gett en alltför bekymmersfri beskrivning av dels dagens realiteter, dels framtiden.

Den bekymmersfria bild som alliansregeringen försöker måla upp står också i bjärt kontrast till riksrevisor Jan Landahls kritik mot hanteringen av försvarets materielförsörjning 2008. Där pekar han på allvarliga brister i förhållande till att man inte hushållat med resurser, inte respekterat rollfördelningen mellan regering och myndighet, försvårat ansvarsutkrävande, inte gett riksdagen tillfredsställande information och inte kunnat garantera den svenska försvarsförmågan. Även detta är anmält till konstitutionsutskottet.

Sten Tolgfors avgång är inte överraskande med tanke på händelseutvecklingen i flera led, men särskilt inte mot bakgrund av Saudiarabienaffären och den ökade politiska press det innebär för både honom och regeringen.

Men så sent som i onsdags, dagen innan avgången, så förde jag direkta förhandlingar med Sten Tolgfors om förslaget om framtida organisation när det gäller FMV och Försvarsmakten Logistik. Intrycket var att vi skulle fortsätta och fullfölja dessa diskussioner mot en färdig proposition. Ur det perspektivet kom beskedet om avgången som överraskande och hastigt. Vi får nu se hur Sten Tolgfors efterträdare kommer att hantera situationen.

PETER HULTQVIST

ordförande i riksdagens försvarsutskott