Artikel publicerad på Brännpunkt svd.se 2 augusti 2011

Denna vecka arrangeras Stockholm Pride. Festivalen är ett uttryck för en av de viktigaste tillväxtskapande faktorerna i den moderna ekonomin. De länder som kan erbjuda det mest öppna samhällsklimatet har ett klart försprång i den hårdnande globala konkurrensen om investeringar och högkvalificerad arbetskraft.

Storstäderna har unika förutsättningar att skapa miljöer präglade av mångfald och acceptans. En urban tillväxtpolitik med syftet att stärka våra största regioners roll som kraftcentrum i Sveriges omställning till kunskapsbaserad ekonomi kommer därför vara en hörnsten i Socialdemokraternas nya ekonomiska politik.

I globaliseringens spår växer det nu i snabb takt fram en helt ny tillväxtpolitisk spelplan. Den snabba industriella utvecklingen i befolkningsmässiga giganter som Kina och Indien skapar enorma utmaningar för en liten öppen ekonomi som vår. Mycket talar för att vi kommer att se en accelererad utslagning och omstrukturering av de svenska exportnäringar som huvudsakligen är lönekonkurrerande. Den omvandling av svensk ekonomi som följer i globaliseringens spår saknar förmodligen motstycke i modern tid.  

Rent krasst kan vi möta detta snabbt uppskruvade globala konkurrenstryck på två sätt: En möjlighet är bromsa omvandlingen av svensk ekonomi genom att på olika sätt pressa ned reallönerna, men det är en ekonomisk-politisk återvändsgränd. En sådan politik ger oss helt enkelt inte den välståndsökning som krävs för att kombinera en stark tillväxt i den privata köpkraften med ambitionen om ett jämlikt välfärdsamhälle i världsklass.

Ett annat och betydligt mer tilltalande vägval är att utarbeta en ekonomisk politik som gör att Sverige kan konkurrera med kunskap istället för låga löner. Det handlar om investeringar i forskning, ett vässat utbildningssystem och ett tätare strategiskt samarbete mellan politik, näringsliv och akademi för att utveckla vår förmåga att ständigt förändra och förnya Sveriges produktportfölj.

I den nödvändiga omställningen till kunskapsbaserade ekonomi spelar våra storstäder en avgörande roll. Den nya arbetsdelningen i världsekonomin bär tydliga urbana förtecken. Den knivskarpa internationella konkurrensen om kapital och specialiserad arbetskraft utvecklas alltmer till en tävlan mellan stora stadsregioner. I den snabba omdaning av världsekonomin som nu sker kommer därför Stockholms-, Göteborgs- och Öresundsregionen att få en allt viktigare roll som Sveriges konkurrensyta mot omvärlden.

Det finns numera en omfattande teoribildning och empirisk forskning kring storstädernas roll i den moderna, kunskapsbaserade ekonomin och så sent som år 2008 belönades Paul Krugman med ekonomipriset till Alfred Nobels minne för sina landvinningar inom detta akademiska fält som fått samlingsnamnet ny ekonomisk geografi.

Forskningen visar att de ekonomiskt framgångsrikaste städerna är de som lyckats kombinera sin storlek med en förmåga att attrahera talangfulla, välutbildade och kreativa individer. En väl fungerande transportinfrastruktur, ett brett konsumtionsutbud, tilltalande stadsmiljöer, ett sprudlande kultur- och nöjesliv samt en hög kvalitet på den offentliga servicen har visat sig vara särskilt utslagsgivande faktorer när man mäter städers attraktivitet.

De mest framgångsrika städerna är också de som lyckats bygga upp ett samhällsklimat som präglas av öppenhet och acceptans. En nyfiken och välkomnande attityd till det nya, ovana och originella tycks vara en nyckel till konkurrenskraft i den moderna ekonomin.

En av förgrundsgestalterna inom forskningen kring urban tillväxt, Richard Florida, har visat att acceptansen gentemot HBT-personer är en särskilt stark och över tid mycket robust indikator på en regions utvecklingskraft. Att vi i Stockholm kan arrangera en Pridefestival som i jämförelse med liknande festivaler i andra länder är väldigt väl förskonad från hatbrott och andra homofobiska yttringar är självfallet i första hand en stor triumf för demokrati och humanism. Men det är också ett tecken på att vår huvudstad har en tillgång som rätt förvaltad kan vara helt avgörande inte bara för Stockholms utan hela Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.

Trots robust stöd i forskningen har det i det politiska systemet under lång tid saknats en tillräcklig insikt om storstädernas betydelse för Sveriges konkurrenskraft och vad som behövs för att understödja dessa regioners utvecklingskraft. I den omprövning och förnyelse som nu sker av socialdemokraternas ekonomiska politik kommer storstäderna att få en framträdande plats. Redan i höstens budgetmotion kommer vi att presentera en rad åtgärder som vi vill genomföra inom ramen för en sammanhållen urban tillväxtpolitik. Det handlar bland annat om investeringar i moderna transportsystem, åtgärder för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt samt nya grepp för att utnyttja den stora tillväxtpotentialen i förortsområden med hög arbetslöshet.

Om trängseln, bostadsbristen och den sociala utsattheten tillåts breda ut sig är risken att vi får storstäder som vänder omvärlden ryggen, där nya invånare ses som ett hot och inte som en möjlighet. I sådana städer gror fördomarna, misstron och uppgivenheten.

Därför behövs en ny urban tillväxtpolitik. Växande och öppna storstäder som bärs fram en av pulserande framtidstro är en hörnsten i bygget av en modern, kunskapsbaserad ekonomi.

Tommy Waidelich, ekonomisk-politisk talesperson