Det var i samband med Pridefestivalen som HBT-sossen bjöd in Jens Orback, Julio Fuentes, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Carlos Diaz, RFSL, Christine Gilljam, HOMO, och Anders Almén, Gaypolisföreningen till ett seminarium om tolerans. Moderator: Madelaine Vilgren, kommun- och landstingspolitiker (s) Östergötland

Attityder börjar med skolundervisningen
Jens Orback inledde samtalet med att diskutera lagförändringars effekt på attityder. En ny lag blir snabbt en normalitet oavsett dess kontroversiella och omtvistade innehåll. Men trots att exmpelvis antidiskrimineringslagen blivit en norm i samhället ökar hatbrotten.
 


Jens Orback i HBT-sossens paneldiskussion
Foto: Caroline Andersson

- Det handlar i längden om djupgående attityder och hur de förändras,sade Orback och menade att ett viktigt inslag för att förändra attityder börjar med skolundervisningen.

Jens Orback berättade att den socialdemokratiska regeringen givit i uppdrag till Statens skolverk att genom en studie se över ett urval av läroböcker med avseende på i vilken omfattning det förekommer uttryck för diskriminering eller andra former av kränkningar, bl. a. på grund av sexuell läggning.

Vem står ansvarig för diskriminering?
- Den grupp som har möjlighet att känna till problemet och som kan göra något åt det har ett ansvar. Den som har makt att diskriminera har ett ansvar, svarade Orback.

Övriga deltagare ur panelen och även åhörare menade att mycket av ansvaret ligger på staten och myndigheter som misslyckats med att verkställa lagarna mot diskriminering.               Från vänster: Jens Orback, Julio Fuentes, Carlos Diaz,
                                    Anders Almén, Christine Gilljam.
                                    Foto: Caroline Andersson

Julio Fuentes, (SIOS), undrade om Orback ansåg det vara rätt att en tjänsteman på arbetsförmedlingen rekommenderar den arbetssökande att byta namn innan en anställningsintervju.
- Det måste också föras en debatt ute på företag och i organisationer som gör det klart att diskriminering är ett brott mot mänskliga rättigheter, svarade Orback och menade att det finns en anledning till att den typen av rekommendationer ges, även om den i grund och botten är fel.
- Åtta av tio företag säger att de inte har några problem med diskriminering, men åtta av tio säger också att det är ett problem på andra arbetsplatser.

[2005-08-08]