På FN:s toppmöte i september skall världens arbete med fattigdomsbekämpning, FN:s millenniedeklaration från år 2000, stämmas av. Mats Djurberg och Pierre Schori fruktar i Sydsvenskan den 21 mars att millenniedeklarationen kommer att "gå till historien som ett praktfullt fiasko". Både debatt om världsfattigdomen och hur den kan bekämpas saknas, anser de.

Vi vet dock att millennieutvecklingsmålen diskuteras i Sverige. Senaste Eurobarometern visade att svenskarna är de i Europa som har störst kännedom om dessa mål. Debatten kunde vara livligare, men regeringen har verkligen inte varit passiv.

I december 2003 fattade riksdagen på regeringens förslag beslut om en sammanhållen politik för global utveckling. En politik som har ett övergripande mål för alla politikområden: att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Sverige var först ut med denna politik och många länder följer nu i våra spår.

Varje år redovisar regeringen politikens resultat i en skrivelse till riksdagen. I skrivelsen redogör vi för hur pass väl olika politikområden bidrar till det övergripande målet om global utveckling. Skrivelsen ger ett utmärkt tillfälle att i riksdagen och i resten av samhället diskutera Sveriges bidrag till global utveckling.

Även ett "Forum för global utveckling", där alla samhällets aktörer kan delta, skall skapas för att driva, debattera och verkställa politiken för global utveckling. Enskilda organisationer har också gjort mycket för att med egna och statliga medel informera om millenniutvecklingsmålen.

Sverige har även internationellt drivit vikten av att millennie-utvecklingsmålen uppfylls. Genom att lämna en frivillig rapport till FN om hur långt Sverige kommit i att uppfylla målen, särskilt de om ökat bistånd, skuldavskrivning och rättvisa handelsregler, har vi fått andra rika länder att göra detsamma. Sverige har även lyckats driva frågan om en gemensam EU-rapport till toppmötet i hamn.

Djurberg och Schori påstår att "responsen från den svenska regeringen har hittills varit avvaktande" vad gäller den modell som Storbritannien presenterat för att överbrygga glappet mellan vad världens ledare lovat att ge i bistånd i framtiden och vad som faktiskt betalas ut i dag.

Det är ett märkligt påstående. Vi har offentligt stött det brittiska initiativet eftersom vi anser att det kan påskynda en ökning av de rika ländernas bistånd till de fattiga. Det skedde vid ett UNDP-seminarium tillsammans med finansminister Gordon Brown och UNDP-chefen Mark Malloch Brown i London den 26 januari. Det refererades i svenska medier dagen därpå.

Den nya internationella finansieringsmekanism som britterna har föreslagit gör det möjligt för länder som inte nått upp till FN:s mål om 0,7 procent av BNI i bistånd att låna upp pengar på finansmarknaderna med garantier om framtida biståndsökningar som säkerhet. Det kan, om det lyckas, leda till att biståndet fördubblas och kan betalas ut snabbare än annars. Sverige kommer att bidra till ett pilotprojekt, inriktat på vaccinering.

Vi välkomnar också diskussionen om ytterligare multilaterala skuldavskrivningar för de fattigaste länderna, och vi anser att fattiga länder måste få tillträde till internationella marknader och inte hindras av snedvridande subventioner och regleringar. Det senare innebär att EU:s handels- och jordbruks-politik måste reformeras.

Biståndet fortsätter att ha stor betydelse. Nästa år kommer Sveriges bistånd att öka till 1 procent av BNI. FN:s mål om 0,7 procent har Sverige som ett av fem länder redan uppnått. Inom EU arbetar vi tillsammans med andra medlems- stater för att fler länder skall göra upp planer för att nå 0,7-procentsmålet.

Vi vill gärna se mer debatt i Sverige om millennieutvecklingsmålen och om global rättvisa. Vi uppmanar alla aktörer att engagera sig i "Forum för global utveckling".

Carin Jämtin
Pär Nuder