Ett av de viktiga motiven till den stora reformen av lärarutbildningen som genomfördes av den socialdemokratiska regeringen med brett stöd hösten 2001 var den genomgripande utveckling som skett av skolan. Den nya lärarutbildningen vilar på tre viktiga grundstenar: djupa ämneskunskaper, kraftigt förstärkt forskning kring lärande och en gemensam gedigen utbildningsvetenskaplig grund för alla lärare.

Under min tid som utbildningsminister har jag ägnat lärarutbildningen särskild uppmärksamhet. Jag har tagit del av alarmerande undersökningar om tillståndet i lärarutbildningen. Jag har besökt lärarutbildningar och mött utbildningsansvariga, högskolelärare och studenter. Min uppfattning är att många lägger ned ett stort arbete på att utveckla och stärka lärarutbildningen. Reformen 2001 var omfattande och genomfördes på kort tid.

Men trots att reformen bara är några år gammal har jag blivit övertygad om att det nu är dags att ta ytterligare steg för att höja lärarutbildningens kvalitet. För det första förekommer det uppenbara brister när det gäller vilka kunskaper lärarna får med sig till skolan på grundläggande områden. För det andra ser jag en alltför långt gången valfrihet som gör att vissa studenter läser kombinationer som inte svarar mot skolans behov. För det tredje möter studenter för låga krav och lägger ned för lite tid på utbildningen. För det fjärde är lärarutbildningen fortfarande inte tillräckligt integrerad med resten av akademin.

Nu måste ambitionsnivån höjas och kraven skärpas inom ramen för den nya lärarutbildningen. Fokus skall ligga på att höja kvaliteten genom att lägga kraft på att utveckla utbildningens innehåll. Jag kan mot denna bakgrund idag presentera regeringens handlingsprogram för att höja lärarutbildningens kvalitet som kommer att genomföras med högsta prioritet.

Tydliga direktiv om vilka moment som måste ingå i lärarutbildningen.
Det är helt oacceptabelt att lärarstudenter som ska undervisa yngre barn inte behärskar att lära ut kunskapens nycklar: läsning, räkning och skrivning. Detta borde vara självklart, men för att understryka att dessa moment är nödvändiga delar av lärarutbildningen kommer regeringen att ändra i målen för lärarexamen.

Det innebär att det nu kommer att stå i klartext att en lärarexamen för de tidiga åren kräver tillräckliga kunskaper i skriv-, läs- och matematikinlärning. Samtidigt kommer kraven på att studenterna får goda kunskaper i utvärdering, kunskapsmätning och betygssättning att klargöras. Dessutom uppdateras utbildningsmålen för att lärarna ska få kunskaper som bättre möter den nya strängare regleringen mot diskriminering och kränkande behandling i skolan.

Lärarutbildningen måste vara ett ansvar för rektor och högskolestyrelse.
Lärarutbildningen är den största yrkesutbildningen i högskolan men har ofta en isolerad ställning på universitet och högskolor. När den nu står inför svårigheter är det nödvändigt att styrelser och rektorer för lärosätena sätter lärarutbildningen högt på dagordningen. Det är deras uppgift och ansvar att utveckla samordningen mellan lärarutbildning och övriga ämnen, att leda det viktiga utvecklingsarbetet och ansvara för kvalitetsarbetet. Jag förväntar mig att de prioriterar denna centrala uppgift högre framöver.

Bättre matchning mot förskolans och skolans behov. Lärarstudenter ska ha frihet i att kombinera olika inriktningar till en hel utbildning. Men högskolan får inte abdikera från sitt ansvar och tillåta att studenter väljer sådana kombinationer av ämnen och kurser som inte fungerar i skolan och förskolan. Studenter på lärarutbildningen ska aldrig ha frihet att välja bort sådant som är nödvändigt för det framtida arbetet.

Universitet och högskolor med lärarutbildningar kommer därför att få i uppdrag av regeringen att säkerställa att alla studenter vid examen har en kompetens som möter förskolans eller skolans behov. Det gäller att öka målinriktningen i utbildningen. Detta kräver en utvecklad dialog mellan lärarutbildningen och skolor och förskolor.

Höjda krav genom uppstramning av kursplaner, litteratur och examination.
För att läraryrket ska få den status och den respekt som jag vill att det skall ha i ett kunskapssamhälle, och för att lärarstudenterna ska få tillräckliga kunskaper, behövs höga krav i lärarutbildningen. Jag accepterar inte en kultur där det krävs en lägre arbetsinsats på lärarutbildningen än på andra utbildningar och där kunskapskontrollen är svag.

Kraven i utbildningen måste höjas. Det kräver ett lokalt arbete med utbildningens kvalitet och innehåll. Samtliga lärarutbildningar får i uppdrag att se över kursplaner, litteraturlistor och examinationsformer för att höja kvaliteten och säkerställa att studenterna når de kunskaper som är nödvändiga.

Stärkt samverkan mellan lärarutbildningen och förskolan skolan
Avgörande för en bra lärarutbildning är att läraren får aktuella kunskaper om arbetet i förskola - skola. När jag möter lärarstudenter är det uppenbart att det förekommer klara problem med kvaliteten på den del av lärarutbildningen som sker ute i skolorna. Denna helt centrala del av lärarutbildningen måste nu förstärkas och få en tydligare struktur. Enligt min uppfattning krävs att staten, kommunerna och lärarutbildningarna når en ny enighet om hur vi kan ta vårt gemensamma ansvar för att denna betydelsefulla del av lärarutbildningen kan få nödvändig kvalitet.

Ökad forskningsanknytning och stärkt kompetensutveckling för lärarutbildarna.
Fler lärare vid lärarhögskolorna behöver egen vetenskaplig kompetens. Det är därför angeläget att det ges goda möjligheter för dem att genomgå forskarutbildning eller på andra sätt stärka sin kompetens. Resurserna till utbildningsvetenskaplig forskning har expanderat kraftigt. Inom kort presenteras regeringens forskningsproposition som tillför 2,3 miljarder kronor i nya resurser till forskningen de kommande åren. Genom dessa resurstillskott skapas ökade möjligheter för en kompetenshöjning av lärarutbildarna. Varje lärosäte bör upprätta en plan för kompetensutveckling av lärarutbildarna för att göra denna strategiska uppgift tydlig.

I detta sammanhang vill jag lyfta fram den satsning som KK-stiftelsen gör på IT-kompetens i lärarutbildningen. Det är mycket välkommet att KK-stiftelsen genom sin tioåriga satsning i samverkan med andra parter ser till att lärarutbildningen stärks med 200 miljoner kronor på IT-området.

Internationella kontakter och influenser är en viktig drivkraft för kvalitet.
Lärarutbildningen är klart underrepresenterad inom internationella utbytesprogram. I debatten om lärarutbildningens framtid menar jag att det internationella perspektivet har alldeles för liten tyngd. För att stärka kvaliteten på lärarutbildningen är jag övertygad om att universitet och högskolor behöver prioritera ökade internationella kontakter och utbyten för högskolelärare och studenter.

Stärkt ställning för lärarna i skolan. En professionell lärarkår med hög status är för mig ryggraden i en framgångsrik skola. Det är viktigt att kravet på lärarexamen i skolan får större genomslag. I den nya skollag som nu arbetas fram kommer de utbildade lärarnas ställning och befogenheter att förtydligas. Det är de professionella i skolan som ska bestämma hur undervisningen ska läggas upp och genomföras i vardagen för att nå målen i läroplanen. Jag vill betona Skolverkets roll i att följa upp lagens krav på lärarexamen för behörighet.

Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningens kvalitet
Sverige har ett internationellt mycket konkurrenskraftigt system för att kvalitetsutvärdera högskoleutbildning med tydliga uppgifter och befogenheter för Högskoleverket. Det är viktigt med genomgripande utvärderingar som kan ge ett kvalificerat underlag för att utveckla högskoleutbildningars kvalitet. Högskoleverket har genomfört en omfattande utvärdering av lärarutbildningen på regeringens uppdrag vars resultat presenteras om några dagar. Täta utvärderingar av lärarutbildningen blir en mycket betydelsefull del av det fortsatta arbetet med att utveckla lärarutbildningens kvalitet.

Direktkontakter med universitet och högskolor
Jag kommer att ägna lärarutbildningen stor uppmärksamhet även framöver. Jag har tillsammans med Skolminister Ibrahim Baylan inbjudit ledningen för samtliga universitet och högskolor den 30 mars för att diskutera det fortsatta arbetet med lärarutbildningens kvalitet. Jag tänker möta de ansvariga på universitet och högskolor regelbundet om lärarutbildningen för att kunna följa vilka åtgärder som vidtas och vilka resultat man uppnår.

I diskussionen om lärarutbildningen ser jag mig som skolelevernas ombud. När jag nu lägger fram förslag till höjd kvalitet i lärarutbildningen är det med elevernas bästa för ögonen.

Leif Pagrotsky,
Utbildnings- och kulturminister