- Därmed kan det viktiga arbetet med övergången från invasionsförsvar till ett insatsförsvar fullföljas. Ett insatsförsvar med tydlig internationell profil, säger Leni Björklund.

- Det försvar vi nu bygger upp är ett högteknologiskt lättrörligt insatsförsvar, som ska svara mot den hotbild vi har. Och det betyder att det också kan användas i internationell krishantering, kunna sättas in där det behövs och när det behövs.

Försvarsreformen tar sin utgångspunkt i det för Sverige positiva säkerhetsläget. Vi ser idag ingen militär hotbild från annan stat riktad mot Sverige. Samtidigt som den militära hotbilden minskar ökar den internationella terrorismen och den grova brottsligheten. De pengar som nu frigörs i försvaret möjliggör förstärkning av polis och rättsväsende för att intensifiera kampen mot terrorism och annan kriminalitet.

Regeringen har tillsatt en utredning för att klarlägga hur Försvarsmakten ska bidra vid terroristhot och storskalig terrorism. Den ska lämna förslag 31 augusti 2005.

Försvarsmaktens nya huvuduppgift blir nu att ha förmåga att utföra väpnad strid. Det ska man klara i två tidsperspektiv: här och nu och bortom 10 år. Dimensionerande för beredskapen här och nu är i första hand de internationella insatserna och kravet att säkerställa den territoriella integriteten. I det långa tidsperspektivet handlar det om att upprätthålla och utveckla den grundläggande försvarskompetensen, för att kunna skydda landet om säkerhetsläget försämras.

Dagens säkerhetsläge innebär att inte lika många soldater behöver utbildas och därför minskar vi nu antalet utbildningsplattformar. Avveckling av förband, materiel och personal är en förutsättning för att vi ska kunna modernisera och utveckla försvaret. Därför kommer nu ett tiotal orter att beröras av nedläggning och flyttningar.  Ungefär 3 000 officerare och 2 500 civilanställda beräknas blir övertaliga.

Ett omställningsarbete kommer att påbörjas för de regioner som berörs. Arbetet kommer att ske på nationell, regional och lokal nivå för att öka dessa orter och regioners konkurrenskraft. Särskilt ansvar tar regeringen för de orter där arbetsmarknaden är mest beroende av försvaret och där omställnings uppgifter därmed är av extra vikt.