Det talade ordet gäller.

Jag är inbjuden hit för att tala om regeringens politik för ungdomar. Ungdomar är ingen homogen grupp utan består av en mängd individer. Det är lätt att glömma bort det ibland när det handlar om en politik för en grupp. Ungdomar har olika ambitioner, olika förutsättningar och olika möjligheter. Trots det delar de en del erfarenheter och omständigheter som att det som ung är tufft att få en egen bostad och svårt att få ett jobb utan längre erfarenhet.

Unga människor accepterar lika lite som andra människor att bli lämnade utanför samhället. Därför behövs en samlad och systematisk politik för ungdomar. Regeringens övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och verklig tillgång till makt.

De allra flesta ungdomarna mår bra i Sverige. De trivs i skolan, har kompisar, är aktiva i föreningar och gör roliga saker på fritiden. Det finns vuxna, stabila människor i deras närhet och de har drömmar som de vill förverkliga. Men det finns också en mindre andel av de unga som saknar fotfäste i tillvaron, som inte har någon som kan hjälpa till med läxor eller som undrar när de kommer hem.

Regeringen har tagit fram ett handlingsprogram för ungdomspolitiken och det tar sin utgångspunkt i att alla unga ska kunna ges likvärdiga möjligheter och rättvisa villkor. Det innebär att de unga människor som har en tuffare tillvaro än andra bör få mer av stöd och support så att också de får möjlighet att bygga ett bra liv.

Eftersom ungdomspolitik är ett brett område krävs det prioriteringar för att nå vårt mål om verklig makt och välfärd. De närmaste åren vill vi i den socialdemokratiska regeringen satsa på att öka sysselsättningen, stärka ungdomars tillgång till utbildning och se till att det blir fler bostäder som unga människor har råd att betala. Detta är områden som är avgörande för unga människors levnadsvillkor.

1. Bostad
För många börjar ett självständigt liv när man flyttar från sina föräldrar till ett eget boende. Bostadssituationen är tuff på många ställen, särskilt i storstäder och på högskoleorter. Efter fastighetskrisen och omläggningen av skattesystemet gick bostadsbyggandet ned. Allmännyttan som tidigare hade hållit en stabil produktion byggde mycket lite. Bostadsrättsföreningarna var först bankrutta och sedan i början av 2000-talet satsade de på ett mer exklusivt boende. En låg rörlighet på bostadsmarknaden ger korta flyttkedjor och drabbar främst unga när inga billigare lägenheter blir lediga. Det blir till att hyra i andra, tredje och fjärde hand. Som socialdemokrat kan jag aldrig acceptera att föräldrars plånbok blir avgörande för vilka ungdomar som har möjlighet att skapa ett eget hem och ett vuxet liv.

Det är först nu som vi kan se en vändning på bostadsmarknaden med en högre produktion. Detta även i Stockholm. Regeringens mål om 120 000 bostäder under mandatperioden ligger inom räckhåll. Det krävs dock en hög produktion ett långt tag för att det ska få ett reellt genomslag även för unga människor. Därför kommer jag inom kort att tillsätta en nationell bostadssamordnare och ge pengar till pilotprojekt så att bostäder till rimliga kostnader byggs.

2. Utbildning
Alla elever har sina behov och de måste mötas utifrån var och ens individuella förutsättningar. För att skapa en likvärdig skola krävs att resurserna fördelas efter behov. Sverige är ett mångkulturellt samhälle och skolan är en av våra viktigaste mötesplatser för elever med olika bakgrund. Vi har tydliga klassklyftor när det gäller tillgången till kunskap och skillnader i skolresultat som kan härledas till social och etnisk segregation. Skolor i dessa områden har problem att ge eleverna det stöd de har rätt till, vilket gör att eleverna redan i ung ålder halkar efter och får svårigheter att klara kunskapsmålen. Det kan vi i en socialdemokratisk regering aldrig acceptera.

Vårt samhälle blir mer och mer kunskapsorienterat. Idag är det svårt att få fäste på arbetsmarknaden utan en gymnasieutbildning. Alla elever ska få stöd att nå kunskapsmålen, möjlighet att genomföra en
gymnasieutbildning och ha förutsättningar att nå godkända betyg i gymnasiet. För dem som har svårt att fullfölja de nationella programmen ska individuella program alltid vara ett alternativ som håller en bra kvalitet. Det individuella programmet ska därför kvalitetssäkras och de elever som vill ska få möjlighet att kombinera studier med arbete och praktik. Regeringen skjuter nu till 450 miljoner kronor till det individuella programmet.

3. Arbete
Den demografiska utvecklingen med allt färre som ska försörja ett ökande antal äldre gör att alla ungdomar verkligen kommer att behövas. Att ge dagens unga goda förutsättningar till arbete och delaktighet blir därmed en överlevnadsfråga för vårt gemansamma samhälle.

Arbete är grundläggande för självkänslan och förutsättningarna till egen försörjning. Utan sysselsättning är det svårt att leva ett självständigt liv. Att börja sitt vuxenliv med långvarig passivitet är förödande. Vi vet att en del av de unga människor som tidigt blir arbetslösa försämrar möjligheterna till sysselsättning långt in i vuxenlivet. Regeringen kan aldrig acceptera att ungdomar hamnar i ett utanförskap och börjar sitt vuxenliv med att inte känna sig behövda i samhället. Full sysselsättning med insatser för att motverka och bryta ungdomars utanförskap i arbetslivet är därför högsta prioritet för regeringen.

Ungdomar är den åldersgrupp som drabbas av betydligt högre arbetslöshet i en lågkonjunktur. Vi kan se tendenser att utvecklingen vänder nu men antalet arbetslösa ungdomar är oroväckande högt. AMS insatser från hösten 2003 har bidragit till att halvera långtidsarbetslösheten hos ungdomar mellan 18 och 24 år.

Som jag sa tidigare vet vi att det finns ett samband mellan avbrutna gymnasiestudier och svårigheter för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Avbrutna gymnasiestudier påverkar också negativt den framtida löneutvecklingen. Därför är satsningar på gymnasieskolan och utbildning grundläggande. Att alla unga människor som har gått gymnasiet får högskolekompetens gör att de hävdar sig bättre inför framtiden.

Idag är det cirka 24 000 ungdomar som står utanför såväl arbetsmarknaden som utbildningsväsendet. Det är allvarligt eftersom det är ett ofrivilligt utanförskap där många har hamnat mellan stolarna för ansvar och insatser.

Därför förtydligar vi kommunernas ansvar att hålla sig informerade om hur ungdomar under 20 år som avslutat den obligatoriska grundskoleutbildningen men som saknar fullföljd gymnasieutbildning är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda dem en bättre individuellt anpassad gymnasieskola eller andra lämpliga åtgärder som syftar till arbete eller studier.

Inom flera branscher, t ex byggbranschen, finns introduktionsavtal där arbetstagaren på arbetsplatsen får utbildning och praktiska kunskaper. Flera branscher har också utvecklat traineeprogram. Dessa modeller skulle arbetsmarknadens parter kunna pröva även inom andra sektorer. Regeringen tillsätter därför en nationell koordinator som tillsammans med arbetsmarknadens parter ska undersöka förutsättningarna för att ge ett individuellt och effektivt stöd till arbetslösa ungdomar.

Arbetsförmedlingens insatser ska vara individuellt anpassade med fokus på vägledning och jobbsökaraktiviteter. Redan inom 14 dagar ska alla unga människor få en individuellt utformad handlingsplan som vid behov ska uppdateras. Ungdomar ska också ges möjlighet att få handledning av en handläggare med särskild kompetens om ungdomars behov.

Kommunala ungdomsprogrammet, KUPen, och ungdomsgarantin de särskilda arbetsmarknadspolitiska programmen för ungdomar - ska utvärderas. Vi har sett att de skapar inlåsningseffekter. Ungdomsinsatserna måste i större utsträckning leda till arbete eller utbildning. Bland annat måste ungdomar aktivt söka arbete medan programmet pågår. Regeringen vill också genomföra en kartläggning av orsakerna till varför inte samtliga långtidsinskrivna ungdomar skrivs in i aktivitetsgarantin.

För många unga människor tar det tid innan de etablerar sig på arbetsmarknaden. De reser, de pluggar och de jobbar på vikariat. De testar sig fram i livet. En del av dem som blir arbetslösa är kanske inte inskrivna någon längre tid även om procentandelen unga arbetslösa är hög. För dessa människor känner jag inte riktigt lika stor oro som för de som är långtidsarbetslösa.

För långtidsarbetslösa ungdomar 2024 år ska arbetsförmedlingen kunna erbjuda anställningsstöd efter sex månaders inskrivningstid. Insatsen kommer att genomföras under 2005 och innebär en subventionering av arbetsgivarens lönekostnader under sex månader.

Vi har sett flera goda exempel från de så kallade navigatorcentrum som har bildats rumt om i Sverige. Bland annat i Karlstad och Skellefteå. Där samlas samhällets resurser och i samverkan med ungdomar själva arbetar man för att bryta ungdomars arbetslöshet. Regeringen vill gärna att fler sådana navigatorcentrum utvecklas.

Entreprenörskap är inte bara viktigt för nyföretagandet, utan är en drivkraft som hjälper samhällsmedborgare att driva på utvecklingen som anställd, som föreningsmedlem och på fritiden. Det är angeläget att fler unga människor ser entreprenörskap och företagande som ett realistiskt alternativ till anställning. Såväl skola som föreningsliv är viktiga arenor där ungdomar kan stimuleras att utveckla sina egenskaper och färdigheter inom entreprenörskap.

Regeringen fortsätter därför sitt stöd via NUTEK till organisationer som stödjer ungt företagande (som exempelvis Ung företagsamhet och Snilleblixtarna). Entreprenörskap ska också föras in i gymnasieskolan. Det skapar förutsättningar för att fler ungdomar föreverkligar sina idéer som företagare och innovatörer.

Det är en myt att ungdomar inte värdesätter trygghet, ett fast arbete och en bra lön. I åldern 16-29 år oroar sig nästan hälften av gruppen för att bli arbetslösa. Nästan 70 procent tycker att en fast anställning är viktigt. Tyvärr utnyttjas alltför många ungdomar av oseriösa arbetsgivare idag. De får inga anställningsavtal, saknar försäkringsskydd och får lön under kollektivavtalsnivåer.

Många vet inte vilka rättigheter de har som arbetstagare eller vilka skyldigheter arbetsgivare har. Ungdomar behöver denna kunskap i arbetslivet. Därför har Skolverket nyligen fått i uppdrag att se över hur de arbetsrättsliga frågornas betydelse kan stärkas i gymnasieskolan.

Regeringens tre prioriterade områden i ungdomspolitiken arbete, bostad och utbildning är beroende av varandra. Utan en bra utbildning är det svårt att få ett arbete. Det är svårt att få en bostad utan att ha ett arbete och kunna betala hyran. Att vara utan bostad och fast adress gör det svårt att få ett arbete eller klara att genomgå en utbildning.

Arbete, bostad och utbildning är avgörande för människors levnadsvillkor, även för unga människor. De har bara tuffare villkor än många andra människor.

Avslutningsvis vill jag säga att en av de kommande årens stora utmaningar är att stärka ungdomars ställning i samhället och att öka ungdomars verkliga tillgång till makt och välfärd. På så sätt ökar vi ungdomars framtidstro i takt med att vi rustar för framtiden.