Herr/Fru talman!

Jag vill börja med att tacka våra samarbetspartier Vänsterpartiet och Miljöpartiet för det goda samarbete och konstruktiva samtal vi haft kring trafiksäkerheten.

Vi rör oss alla ute i vägtrafiken. Vi cyklar och vi går. Vi tar bilen eller bussen till arbetet, dagis, affären eller när vi ska hälsa på släkt och vänner. Att vistas i trafiken är en del av vår vardag.

Det är en självklar önskan hos oss alla att ingen av våra nära och kära ska råka illa ut i trafiken.

Bakom en så ofta uttalad fras som Kör försiktigt döljer sig en oro för att något ska hända våra vänner eller anhöriga när de rör sig i trafiken.

På samma sätt som vi månar om de som står oss nära månar vi också om alla andra som rör sig i trafiken. Vi kallar det nollvisionen. Ingen ska behöva dödas eller skadas svårt i trafiken. Det finns ingen annan acceptabel siffra än noll.

Som ett delmål till 2007 har riksdagen slagit fast att dödstalet inte får överskrida 270 människor. Trots att detta är 270 för många är det ett tufft och utmanande delmål.

Framför allt inger det ett stort ansvar.
Ett ansvar som vi alla delar.
Ett ansvar som vi alla måste ta.

***

Herr/Fru talman!

Mycket har gjorts för att öka trafiksäkerheten under de senaste decennierna;
promillegränserna har sänkts,
straffskalorna har skärpts
och en nollgräns för narkotika i trafiken har införts.

Även infrastrukturen har utvecklats och blivit säkrare.
Över hundra mil vajerräcken har byggts,
separering av bilar, cyklister och fotgängare i tätbebyggda områden har ökat
och vi har fått fler cirkulationsplatser.

Den tekniska utvecklingen i bilarna går ständigt framåt.

Dessutom ökar antalet alkoholutandningsprov som polisen genomför. Det innebär att fler påverkade förare kan upptäckas och dömas.

Idag är Sverige ett av världens trafiksäkraste länder. Vårt trafiksäkerhetsarbete studeras av andra länder och inom Europeiska unionen visar man stort intresse för vårt arbete.

Det ska vi givetvis vara stolta över. Men vi kan inte vara nöjda. Nollvisionen säger oss att det inte räcker.

***

Herr/Fru talman!

Regeringen fortsätter nu satsningen på säkerhetshöjande väginvesteringar. I infrastrukturplanerna som regeringen fastställde i våras öronmärks 4,9 miljarder för trafiksäkerhetssatsningar, bl.a. för fortsatt utbyggnad av mittseparerad trefilig väg.

Men att vi trafikanter blir bättre på att följa trafikreglerna är helt avgörande. Om alla kör nyktra, följer hastighetsreglerna och använder bilbälte skulle vi redan nu klara etappmålet om halverat antal omkomna.

Regeringen har tillsammans med Vänsterparitet och Miljöpartiet de Gröna enats om inriktningen på det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Vårt fokus riktas mot att dämpa hastigheterna, bekämpa alkoholen i trafiken, stimulera teknikutvecklingen och säkerhetsanpassa fordonsparken.

Vi ser att alkoholkonsumtionen ökar i vårt samhälle. Det märks också i trafiken. Varje dag kör 15 000 förare alkoholpåverkade ute på våra vägar.
Nästan var tredje förare som omkommer i trafiken är alkoholpåverkad.
Av dem som misstänks för rattfylleri är 9 av 10 män.

För att förhindra att onyktra förare ska komma ut i trafiken vill regeringen införa krav på alkolås i alla nya bilar senast 2012 och senast 2010 i bussar och andra tunga fordon. Har föraren druckit alkohol ska han eller hon inte kunna starta bilen och därmed riskera sitt eget och andras liv.

Regeringen har nu tillsatt en utredare Karin Svensson Smith- för att förbereda ett införande av ett alkolåskrav. Inte minst krävs det att vi arbetar aktivt inom EU för att få igenom ett sådant krav.

Vi vet också att unga förare oftare än andra förare är inblandade i olyckor som orsakas av alkohol. Så många som tre av fyra unga förare som omkommer i singelolyckor är alkoholpåverkade.

För att nå ut till de unga förarna med kunskap om risker med alkohol och andra droger i trafiken föreslår regeringen en obligatorisk utbildning för privata handledare och körkortstagare inför deras övningskörning. Avsikten är att ta upp attitydfrågor kring riskbeteenden i trafiken men också ge stöd och hjälp att lägga upp körkortsutbildningen på ett bra sätt.

***

Det andra viktiga insatsområdet är hastigheterna. Det är nödvändigt att vi får en acceptans och en regelefterlevnad för de olika hastighetsgränser som gäller på våra vägar.

En viktig åtgärd som lyfts fram i propositionen är de automatiska hastighetskamerorna. Kamerorna är ett erkänt effektivt verktyg för att få ner hastigheterna till tillåtna nivåer. Resurser satsas nu för att antalet automatiska hastighetskameror ska blir fler. Inom snar framtid kommer vi att få mer än en fördubbling av kamerorna samtidigt som tekniken moderniseras och digitaliseras.

Jag vill även ta upp det uppdrag som ska gå till Vägverket att ta fram en strategi för ett nytt hastighetsgränssystem anpassat efter nollvisionen men även efter vårt mål om regional utveckling och vårt miljömål.

Det är min förhoppning att vi ska hitta en bra avvägning för hastighetsgränserna så att vi får en större acceptans bland trafikanterna samtidigt som trafiksäkerheten ökar.

***

Herr/Fru talman!

Sverige är ett modernt och högteknologiskt land. Svensk fordonsindustri har ett gott rykte när det gäller höga trafiksäkerhetsegenskaper. Det ska vi utnyttja och fortsätta utveckla.

Regeringen fäster stor vikt vid en fortsatt utveckling av intelligenta förarstödsystem som förbättrar förarens körförutsättningar. En teknik är exempelvis ISA som hjälper föraren att hålla hastigheten. En annan teknik som är under utveckling är ett system som kan känna av förarens koncentrationsförmåga och signalera om föraren exempelvis är trött och riskerar att somna.

Regeringen följer teknikutvecklingen noga och bidrar även aktivt till att stimulera nya tekniker genom att bland annat avsätta 300 miljoner kronor i forskningsprogrammet IVSS (Intelligent Vehicle Safety Systems).

Samhället kan också aktivt bidra med att skapa bättre marknadsförutsättningar för ny teknik. Ett exempel på detta är att vi i det offentliga inför kvalitetssäkerhetssystem i både de egna och de upphandlade transporterna.

Ett annat viktigt verktyg finns hos oss enskilda konsumenter, såväl enskilda individer som organisationer och företag. Genom att efterfråga trafiksäkra fordon ökar trycket på teknikutvecklingen. Konsumentprogram likt Euro NCAP, där Sverige är medlem, är ett sätt att skapa en marknad med tydligt konsumentfokus. I propositionen trycker regeringen på att en teknik som ISA ska ingå i Euro NCAP poängsystem, liksom bältespåminnarna gör idag.

***

Herr/Fru talman!

I propositionen Fortsatt arbete för en säker vägtrafik lägger regeringen fram en rad förslag på åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Allt ifrån krav på alkolås till obligatorisk utbildning för privatister. Regeringen trycker även på behovet av ett aktivt trafiksäkerhetsarbete inom Europeiska Unionen.

Men om vi ska klara nollvisionen och vårt delmål 2007 handlar det ytterst om värderingar hos var och en av oss som befinner oss ute trafiken.

Det handlar om att

• alkohol, droger och trafik aldrig hör ihop,
  
• att vi ska använda bilbälte 
  
• att vi ska undvika köra när vi är trötta
  
• och att vi har stor respekt för hastigheter.

Det finns många goda krafter i vårt land, såväl kommuner som ideella organisationer och folkrörelser, som aktivt, engagerat och enträget arbetar för att öka trafiksäkerheten. Tillsammans har vi både höga ambitioner och hög kompetens att aktivt fortsätta driva trafiksäkerhetsarbetet framåt.

Tack!