(Det talade ordet gäller.)

Åhörare,

Tack för möjligheten att vara här idag. Det är med glädje som jag har sett fram emot att få inviga årets Skolforum.

Med skoltermer befinner vi oss mitt i terminen. Med sporttermer har vi klarat av första halvlek. Med politiska mått är vi just nu mitt i mandatperioden. För egen del är det nästan exakt två år sedan jag tillträdde som statsråd.

Den här invigningen sammanfaller också med dagen då jag får två nya kollegor på utbildningsdepartementet. Vi har ju tidigare varit två statsråd på utbildningsdepartement. Efter regeringsombildningen blir vi tre. Jag ser många fördelar med den här förstärkningen och med att kulturpolitiken återigen kommer under samma tak som utbildningspolitiken.

Leif Pagrotsky kommer som utbildningsminister och departementschef att ansvara för högskola, forskning och kulturpolitiken. Den nye skolministern, Ibrahim Ibbe Baylan, kommer att sköta grundskole- och gymnasiepolitiken. Och jag kommer att fortsätta att leda arbetet med förskoleverksamhet, ungdomspolitik och vuxnas lärande.

Jag ser fram emot att få samarbeta med Ibrahim och Leif. Jag känner dem båda som kompetenta politiker och sympatiska personer. Jag tror att ni, när ni väl lär känna dem, kommer att göra detsamma. Mitt i mandatperioden känns det väldigt spännande att vi tillsammans får fortsätta utveckla utbildningspolitiken. Vi ser fram emot att få fördjupa den goda dialogen med er alla genom era respektive organisationer.

* * *

När vi är mitt i mandatperioden så kan jag i ett sånt här anförande antingen välja att se bakåt på det som har hänt eller fästa blicken framåt. Jag har tänkt att göra båda delarna.

Låt mig börja ideologiskt. Vilken uppgift ser jag som skolans huvudsakliga?
Naturligtvis att förmedla kunskap, att forma kritiskt tänkande individer. Men som socialdemokrat ser jag framför allt utbildningsväsendet som ett redskap för att skapa social rättvisa.

Jag vill slå fast utbildningens avgörande betydelse i vårt välfärdssamhälle. Eftersom förutsättningarna ser olika ut för barn och ungdomar i vårt samhälle är utbildningsväsendet helt avgörande i arbetet för att åstadkomma ett rättvisare Sverige.

För fortfarande fördelas möjligheterna ojämlikt i Sverige. Det finns barn som står väl rustade för utbildning tack vare trygga hemförhållanden, närvarande föräldrar och schyssta kompisar. Men det finns också barn som saknar någon eller flera av dessa aspekter. Här är förskola, förskoleklass, fritidshem och skolan avgörande för att utjämna skillnader och ge alla en bra start.

Särskilt för barn och ungdomar med tuffa hemförhållanden måste skolan fungera bra.

Lika möjligheter till utbildning är en av de mest betydelsefulla byggstenarna för ett jämlikt samhälle. Hela utbildningssystemet måste därför hålla hög kvalitet. På den punkten kommer en socialdemokratisk regering aldrig att ge vika.

* * *

Jag tror att alla människor föds med en nyfikenhet och en lust att lära. En av era viktigaste uppgifter är att stimulera och tillvarata den egenskapen. Lusten och viljan att ständigt lära mer är betydelsefull. Den ska förstärkas genom utbildningsväsendet och följa oss genom hela livet.

Jag ser barnens lek och lärande i förskolan som en inspirationskälla för alla skolformer och allt lärande. Man kan inte bli annat än inspirerad när man ser hur barnen lär med hela kroppen, alla sinnen och med leken som grund.

Skolforum är en plats att lära av varandra. Passa då gärna på att fundera över hur era kollegors pedagogik kan influera er. Att lära med lek. Att lära med musik. Att lära med skratt och rytmik är något vi alla kan ta till oss. Jag lovar att se vad jag kan göra för att föra in den dimensionen i samarbetet med Leif och Ibbe.

* * *

Något som effektivt kan ta död på lusten till kunskap och lärande är otrygghet. Så är det med oss alla, barn som vuxna. Trygga människor vågar. Trygga människor vågar prova nytt. Tänka nytt. Och lära nytt. Otrygghet hämmar kreativitet och kunskapsinhämtning.

Idag går många pojkar och flickor till skolan med en klump i magen. Det förekommer mobbing och att tjejer känner sig illa behandlade just därför att de är tjejer.

Det finns ingen anledning av svartmåla. Men vi har heller ingen anledning att blunda för de problem som finns. För den som blundar kan aldrig förändra den verklighet vi ser. Regeringen driver därför ett intensivt arbete för att öka elevernas trygghet och motarbeta kränkande behandling och sexuella trakasserier. Skolverket och

Skolutvecklingsmyndigheten ger stöd och sprider kunskap. Men det mesta av arbetet sker och måste ske lokalt.

År av uppmärksamhet och ansträngningar gör att vi ser tecken på att mobbingen minskar. Men även om utvecklingen går i rätt riktning så är varje fall av mobbing är ett misslyckande. Nästa år kommer därför regeringen att presentera en särskild lag som ytterligare stärker elevernas skydd mot mobbning, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling.

* * *

När jag träffar elever och föräldrar så återkommer ofta stressen som samtalsämne. Ungdomar känner sig stressade av att proven hopar sig, av sina fritidsintressen, av könsroller och för att hinna med sina vänner. Och av den stora frågan: Vad ska jag bli i livet? Vi vet att det inte bara är vuxna som stressar, utan i högre utsträckning även barn och unga. Den undersökning som Arbetslivsinstitutet presenterar idag är mycket alarmerande. Det är skrämmande att vi ser de största försämringarna bland 16-19-åringar. Unga känner stress, trötthet, sömnproblem och oro. Detta måste vi måste lära oss att förstå för att kraftfullt kunna motarbeta det. Vad är det som gör att många av dagens unga känner sig pressade, har prestationsångest?

Jag tycker att Lina som går i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skellefteå har fångat detta väl i en dikt. Lina kallar den drömmar och skriver så här:

Jag drömmer om berömmelse
men hittar inte vägen
Jag drömmer om lugnet
men stannar i stressen
Jag drömmer om frihet
men hittar inte vägen
Jag drömmer om lycka
men vandrar fel väg
Jag hade en gång en tro
men den tappade jag på vägen
Så vad har jag då?
Ett helt liv framför mig

Lina och alla barn och ungdomar ska få känna tillförsikt. Livet ska verkligen kännas som en oändlighet av val och möjligheter oavsett bakgrund. Alla ska känna att de duger och att det finns en plats för dem.

Alla barn och ungdomars måste känna att de kan förverkliga sina livsdrömmar, men att det ska få ske i en takt som inte gör skoltiden bara till en massa måsten. Skoltiden måste också vara en tid då eleverna lever i stunden, mår bra för tillfället. Det är här en stor utmaning för oss vuxna i skolvärlden!

* * *

Att arbeta med utbildning och lärande är alltid spännande. Just nu händer det också mycket inom utbildningssystemet och våra skolformer. Låt mig summariskt gå igenom de aktualiteter som finns inom utbildningsdepartementets områden.

Först till mitt huvudområde, förskolan.

Jag har nyligen presenterat en proposition om kvalitet i förskolan. Förskolans särart med leken som grund för den pedagogiska verksamheten kvarstår. Det är viktigt att det är verksamhetens kvalitet som ska utvärderas, inte barnens prestationer. Propositionen ska jag få chans att berätta mer om imorgon klockan 13.00. Som ni vet handlar det bland annat om riktade pengar till kommunerna för att anställa 6 000 fler förskollärare, barnskötare eller annan personal. Ökad personaltäthet ger förutsättningar för mindre barngrupper och ökad kvalitet. Den socialdemokratiska regeringen vill också att förskolan ska bli en egen skolform. Det kommer att även fortsättningsvis finnas andra yrkesgrupper i förskolan. Men vi inför behörighetsregler och ger lärarna det övergripande pedagogiska ansvaret i förskolan. Därmed visar vi att förskolan förutsätter förskollärare.

En skolform som jag tycker är spännande är också förskoleklassen. För mig en särskild verksamhet men som ibland tyvärr kommit i skymundan. Förskoleklassen skapar ju en brygga mellan förskola och skola. Därmed kan det bästa av dessa två världar tas tillvara. Jag ser fram emot att få ägna mig mer åt de frågor som rör verksamheten i förskoleklass framöver.

Därefter till grundskolans område.

Regeringen fortsätter sin omfattande satsning på fler lärare. I slutet av nästa år och början av 2006 kommer 15 000 nya lärare i skolan att ha anställts. Det har varit viktigt att genomföra lärarsatsningen när många kommuner har det tufft ekonomsikt. De bitvis mycket bekymmersamma resultaten i NU03, Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan, som presenterades förra veckan visar också att vi nu gör helt rätt när vi satsar på fler lärare och andra specialister i skolan. Vi måste fortsätta att öka lärartätheten efter de kraftiga besparingar som gjordes i början av 1990-talet.

Skolan är ett område där man inte kan strama åt ekonomiskt ett tag för att sedan kunna satsa. Då har ju redan flera generationer passerat. Fler kompetenta och engagerade lärare som har tid och ork att se varje elevs behov är en av de viktigaste insatserna vi kan göra för att höja kvaliteten.

Det känns också glädjande att vi nu har kunnat presentera förslag, inom ramen för den nya ungdomspolitiska propositionen, om extra pengar till skolor i segregerade område från 2006. Kvalitetsprogrammet för skolan genomförs nu. Våra relativt nyskilda myndigheter har fortfarande ett harmoniskt förhållande i den mening att det är samsyn och strävan åt samma håll. Myndigheten för skolutveckling har fokus på utvecklingsfrågorna, medan det nya skolverket kan äga full kraft åt inspektion och uppföljning.
Med en decentraliserad utbildning är uppföljning, utvärdering och metodutveckling det som stödjer en likvärdig utbildning.

* * *

Över till gymnasieskolan där det också sker mycket.

I förra veckan tog riksdagen beslut om regeringens gymnasieproposition, Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan. Ambitionen är ett större fokus på helhet, sammanhang och fördjupning. Nu införs ämnesbetyg och en gymnasieexamen. Kvaliteten på de yrkesinriktade programmen stärks och där ska undervisningen i kärnämnena präglas av utbildningens inriktning. Exempelvis ska lever som läser fordonsteknik kunna läsa engelska i det sammanhanget. Dessutom införs en lärlingsutbildning. Från och med 1 juli 2006 vill regeringen införa heltidsutbildning på individuella programmet. Staten skjuter därför till 450 miljoner kronor för detta.

* * *

Vad händer då på vuxenutbildningens område?

Ja, ska det livslånga lärandet bli en realitet måste människor få en rimlig möjlighet att studera även med barn. Därför tillförs studiestödet pengar för att studerande med barn ska kunna få ett extra stöd.

Dessutom är det ju så att vi lever längre och håller oss friska allt längre, det gör också att en del av oss kan arbeta längre. I linje med det vill den socialdemokratiska regeringen möjliggöra studiestöd allt längre upp i åldrarna. För vuxenutbildningen finns det också andra utmaningar och en av dem är att få fungerande metoder för validering av kunskaper, arbetslivserfarenheter och studier i andra länder. Det öppnar möjligheter för förkortade studier kortare tid och för en del att komma i arbete snabbare.

* * *

Gör man en summering på det här sättet så händer det alltså mycket i alla delar av utbildningssystemet. Genom dessa reformer hoppas vi att Sverige ska stå ännu bättre rustat för framtiden, fungera ännu bättre för de barn och unga som har svårigheter.

Avslutningsvis. Vad har vi då ytterligare framför oss?

En ny skollag. Reformerad Sfi-undervisning, svenska för invandrare. Kvalitetssäkring och se över hur vi kan bibehålla en hög nivå av utbildning och lärande för vuxna. Det är några av de frågor som jag ska ägna mig åt under det kommande året. Efter årsskiftet kommer allmänna råd för förskolans kvalitet från Skolverket. Det händer sammantaget mycket och jag hoppas att få se flera av er i många andra sammanhang. Vårt gemensamma mål är att på bästa sätt kunna ge alla barn och ungdomar lika möjligheter till bra utbildning. Och vuxna tillgång till ett livslångt lärande.
Målet är tydligt, utbildning för alla, inte bara för några!

* * *

Härmed förklarar jag det sjunde skolforumet för öppnat!