Parallelljobb - för att minska arbetslösheten och framtidens problem
12 april 2006 21:48
| Parallelljobb - för att minska arbetslösheten och framtidens problem |
 |
| 2005-11-24 (Tidningen FOLKET) |
|
Parallelljobb - att tidigarelägga ersättningsrekrytering för den som ska gå i pension - är en väg för att både minska arbetslösheten nu och problemen på arbetsmarknaden i framtiden.
Alldeles för många i Sverige tvingas stå utanför arbetsmarknaden. Trots att behovet av arbetskraft de kommande tio åren kommer att vara enormt, väntar dessvärre arbetsgivarna med att rekrytera. Antalet pensionsavgångar de kommande omkring tio åren kommer att vara betydligt större än vad vi varit vana vid, större än arbetsmarknaden på ett effektivt sätt kan hantera. För mig som sjukvårdspolitiker syns redan problemen, vissa yrkesgrupper är svåra att rekrytera, och inskolningstiden är dessutom rätt lång för många arbeten.
De två helt olika problemen - arbetslösheten nu och arbetskraftsbristen om några år - måste kombineras, om vi ska kunna lösa produktion och välfärd också i framtiden.
Många av dem som står i begrepp att gå i pension de närmaste åren har genom ett troget arbetande upparbetat en enorm sakkunskap inom sina områden. Den kunskapen riskerar att gå förlorad, om den nyanställda personalen inte får möjlighet att ta vara på den. Ett organiserat system med så kallade parallelljobb för att lösa det borde därför sättas i sjön inom kort.
Låt de arbetsgivare som vet att personal kommer att gå i pension inom kort få göra ersättningsrekryteringen i tid. I sådan tid att den nyanställda kan gå parallellt med den yrkeskunnige och få överfört all den kunskap som hon/han bär på. Därigenom kan vi bevara och snabbare utveckla konkurrenskraften och trygghetsnivån i den offentliga sektorn.
Genom att lämna bidrag från samhället till de arbetsgivare som tidigarelägger ersättningsrekryteringen kan de jobb som kommer att finnas om några år göras tillgängliga tidigare. Ett bidrag av ungefärligen samma storlek som ges för de nu aktuella "plus-jobben" skulle ge rimliga möjligheter för alla arbetsgivare att planera generationsskiftet på arbetsplatsen bättre, och samtidigt tidigarelägga arbetstillfällen.
Ett enkelt och rakt system med bidrag under de sista åren före pensionsavgången skapar bäst möjligheter. Antalet tidigarelagda jobb blir sannolikt färre om man bygger in en mängd undantag och särskilda krav på den som ersättningsrekryteras. I stället kan en större andel av samhällets medel användas direkt till parallelljobb och den statliga administrationen av stödet minimeras.
En invändning mot parallelljobben är givetvis att pensionsåldern idag är flexibel, och den enskilde har stor frihet att själv bestämma pensionstidpunkten. Här tror jag att man kan välja en förenklad väg, helt enkelt genom att bestämma att parallelljobbsbidraget betalas ut tidigast från den månad en anställd fyller 61 år. Bidraget utgår så länge den som planerar gå i pension är anställd, dock längst under två år. Regelverket för parallelljobb bör kunna hanteras utan att bestämmelserna för hur den enskilde bestämmer om sin pensionering behöver ändras, och ska inte påverka gällande avtal om pension.
Det finns säkert risk för trixande och fuskande i ett parallelljobbssystem, men genom att göra systemet så enkelt som möjligt kan man minimera riskerna. Kraven ska vara få, enkla och tydliga. För det första ska det finnas en person som kommer att gå i pension inom kort, för det andra ska någon annan externrekryteras som ersättare för denne i enlighet med gällande kollektivavtal och lagar (inga vikariatsanställningar eller projektanställningar ska godkännas, endast tillsvidareanställningar som kan föregås av provanställningsperiod enligt normalt regelverk).
Samhället ska inte ställa några särskilda krav på vem som ersättningsrekryteras för ett parallelljobb. Det är inte bra att tvingas smalna av rekryteringsunderlaget när framtiden ska tryggas. Andra system innebär ofta att den som anställs måste vara arbetslös. Det kravet bör inte ställas här.
Genom att tillgängliga jobb tidigareläggs kommer efterfrågan på arbetskraft också att tidigareläggas. Det kommer att gynna alla - inte minst de som idag är arbetslösa, även om de inte alltid är de som kommer i fråga för parallelljobben.
Det kostar stora pengar för samhället att lämna ett så omfattande bidrag till alla arbetsgivare. Nettokostnaderna blir dock sannolikt inte särskilt omfattande - om än inte försumbara - eftersom riskerna med att avstå är stora. För det första kommer arbetslösheten att fortsätta vara större, för det andra kommer därefter produktionsproblem att uppstå när så många under så kort tid lämnar det aktiva arbetslivet. Vi får helt enkelt en större utslagning såväl inom arbetsmarknaden som i produktionen. Det bromsar utvecklingstakten och minskar möjligheterna för tillväxt.
Politik måste handla om att se problemen och göra något åt dem! Det är inte rättvist eller rimligt att idag stoppa huvudet i sanden och lämna över hela ansvaret för den kommande höga personalomsättningen på framtiden.
Lars G Linder (s)
|
|
|
|
|
Laddar filmer...
|
32%
8%
60%
