På bara en generation har den jämställda tvåförsörjarfamiljen slagit igenom som familjenorm, skriver Anne-Louise Kroon, ordförande för
S-kvinnor i Söderköping.
När unga kvinnor i dag väljer sin yrkesinriktning ser de framför sig ett långt yrkesliv. De tar också för givet att de samtidigt ska kunna ge plats för barn i sina liv. De föreställer sig inte att de ska behöva välja. När unga män tänker på att bilda familj ser de knappast sig själva som Familjeförsörjaren med stort F.

Men många kvinnor är, trots att de arbetar, ekonomiskt beroende av sina män. Ensamförsörjare med barn har som regel svårt att få inkomster och tid att räcka till och de flesta ensamförsörjare är kvinnor. De omedelbara orsakerna till kvinnors ekonomiska utsatthet är kvinnors deltidsarbete, de osäkra anställningsvillkoren och de låga kvinnolönerna. För att komma åt dessa orättvisor måste vi angripa den bakomliggande orsaken som består i kvinnors orimliga och orättvisa omsorgsbörda.

Många unga kvinnor går ner till deltidsarbete när de har fått barn. Äldre förvärvsaktiva kvinnor slits av oro och omsorg om den äldre generationen. Äldre kvinnor ser också som sitt personliga ansvar att täcka upp för brister i barnomsorgen för att på så sätt underlätta för de unga familjerna.

Den viktigaste jämställdhetsfrågan är kvinnors och mäns möjligheter att delta i arbetslivet på lika villkor. För oss S-kvinnor är hävstången för att uppnå jämställdhet omfördelningen av omsorgsarbetet från kvinnor till män och från obetalt arbete till offentligt finansierad omsorg. Vi kräver därför lika lön för lika arbete och därmed kan också omsorgsbördan lättare fördelas jämställt.

I regeringens nyliberala politik hakar den ena reformen i den andra som bitarna i ett pussel. Vårdnadsbidraget är en bit i detta pussel. Avdrag för hushållsnära tjänster är en annan och den nya sysselsättningspolitiken som pressar ner de lägsta lönerna en tredje. Bitarna passar ihop men resultatet blir att kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden permanentas. Vi har inga moraliska synpunkter på om människor väljer att lägga pengar på hushållstjänster, men då ska de betala det själva. Men den borgerliga regeringen försöker få avdraget att framstå som en jämställdhetsreform.

Den borgerliga regeringen satsar "Tio gånger mer på jämställdhetsåtgärder", säger Nyamko Sabuni och har visserligen tagit fram en utmärkt plan för detta. Men den spelar ingen roll när regeringen samtidigt för en politik som bygger på medvetna försämringar för kvinnor. Kvinnor har lägre lön, oftare och längre sjukskrivningar och är oftare hemma med sjuka barn - något som i dag ger lägre ersättning vid arbetslöshet. Förr räknades anställningstid nu räknas bara arbetad tid - vård av barn och egen sjukdom sänker ersättningen.

Det spelar ingen roll hur många vettiga satsningar som görs på attitydförändringar gällande män, kvinnor och våld. Om stora grupper kvinnor inte ges möjlighet till ekonomiskt oberoende, hur ska de då kunna lämna ett destruktivt förhållande om de blir slagna?

Regeringens politik slår hårdast mot kvinnorna eftersom den slår hårdast mot de svagaste i samhället. En verklig satsning på jämställdhet är att se varför just kvinnor befinner sig bland de svaga grupperna och att satsa tio gånger mer på att förändra det.


Anne-Louise Kroon ordförande Söderköpings S-kvinnor

Publicerad i Norrköpings tidningar 2009-03-13