PAUL NYRUP RASMUSSEN, ordförande europeiska socialdemokraterna
JENS ORBACK (s) f.d. jämställdhetsminister
INGER SEGELSTRÖM (s), vice ordförande S-kvinnor i Europa, Europaparlamentariker
ANNA HEDH (s), Europaparlamentariker
ANNE LUDVIGSSON (s), riksdagsledamot

Europas kvinnor jobbar 1 januari till 22 februari utan lön, jämfört med männen
Kvinnornas löner i Europa ligger i snitt 15 procent under männens. Det innebär att kvinnor arbetar gratis från 1 januari till den 22 februari. Vi vill att kvinnor och män ska vara jämställda och vi vill att de ska vara det nu. Det skriver PAUL NYRUP RASMUSSEN (s), ordförande europeiska socialdemokraterna och fyra svenska socialdemokrater när det i dag genomförs en stor aktion i Bryssel för att stoppa lönegapet.
I dag är det den 22 februari och det är en viktig dag för förvärvsarbetande kvinnor. Dagen bjuder på ett utmärkt tillfälle att diskutera lika lön för lika arbete med kollegor, med fackförbund och arbetsgivare. Varför just den 22 februari? Jo, det är nämligen först idag som den genomsnittliga europeiska kvinnan kommer upp i den summa som den genomsnittliga europeiska mannen tjänade under förra året.
Förvärvsarbetande män i EU-länderna tjänar i genomsnitt 15 procent mer än arbetande kvinnor. Det innebär att den genomsnittliga kvinnan behöver arbeta 115 procent av ett år för att komma upp i samma årsinkomst. Vilket för oss till just den 22 februari. Det faktum att kvinnor konsekvent tjänar mindre än män är inte bara fel. Det är också ekonomiskt kontraproduktivt. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor - könslöneskillnaden - kan få till konsekvens att kvinnor väljer att stå utanför arbetsmarknaden.
EN ALLT STÖRRE åldrande population i kombination med sjunkande födelsetal kräver att så många som möjligt av den vuxna befolkningen arbetar och betalar skatt. De nordiska länderna ligger i topp vad gäller barnafödande i Europa, bara Frankrike och Irland ligger högre. Vi har även flest kvinnor i arbete. Men ofrivillig deltid och bestående könslöneskillnader delar vi med Europas kvinnor.
Lagstiftning om lika lön för kvinnor och män har funnits länge. Romfördraget, som firar sitt femtioårsjubileum nästa månad, talar om rätten till lika lön för lika arbete. Direktivet för lika lön har varit en del av EG-rätten sedan mitten av 1970-talet. Men bara för att könsdiskriminering är förbjudet i lag innebär det inte att könslöneskillnaderna automatiskt försvinner. Det faktum att direkt diskriminering förekommer - att avsiktligt betala en kvinna mindre än en man eller att favorisera en man framför en lika kvalificerad kvinna - är bara ett av många skäl till varför kvinnor tjänar mindre än män. Det finns många andra orsaker också. Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män och arbetar oftare i den offentliga sektorn och har också mindre chanser att befordras än män. Denna typ av könsdiskriminering är mindre synlig.
Offentlig sektor har generellt inte uppvisat någon särskilt stark vilja att anställa och befordra kvinnor och att erbjuda kvinnliga anställda flexibel arbetstid och goda villkor för föräldraledighet. Men problemet är djupare än så. Många europeiska samhällen står inför en utmaning att stödja moderna familjer som vill finna en balans mellan arbete och fritid. Detta är både ett problem för kvinnor som inte kan arbeta tillräcklig mycket och män som ofta arbetar i för stor utsträckning. Detta är också skälet till att många förvärvsarbetande kvinnor letar efter deltidsarbeten i privat och offentlig sektor. Statistiken visar tydligt att småbarnsmammor tenderar att arbeta i lägre utsträckning än andra kvinnor samtidigt som det motsatta gäller för män. Småbarnspappor arbetar ofta mer än män som saknar barn.
Så vad kan då göras? En av lösningarna är en större och bättre barnomsorg som ska vara tillgänglig för de barn som slutar skolan efter lunch och tidigt på eftermiddagen. Tillgång till en omfattande barnomsorg borde vara en grundläggande social rättighet/nödvändighet på 2000-talet. En högre grad av kvinnorepresentation i ledande positioner och i styrelserum har dröjt allt för länge. Än svårare är det att åstadkomma jämlikhet mellan män och kvinnor i familjelivet.
I SVERIGE HAR det funnits diskussioner om att lagstifta för att få mer jämställda bolagsstyrelser. Däremot är det omöjligt att lagstiftningsvägen förmå en pappa att stanna hemma från jobbet för att ta hand om ett sjukt barn. Det som krävs är snarare en attitydförändring, en attitydförändring är inte bara nödvändig, utan även ofrånkomlig. Som följd av låga födelsetal och stora pensionsavgångar kommer arbetsgivare behöva anstränga sig mer för att rekrytera och bibehålla kvinnliga anställda. För män finns det inte något alternativ än att dela på familjesysslorna på ett mer jämställt sätt.
Många kvinnor och män saknar emellertid tålamodet att vänta på dessa successiva attitydförändringar eller att verkligheten och arbetskraftsbristen kommer i kapp arbetsgivarna. Både de och vi vill ha jämställdhet nu. Vi vill att kvinnor och män ska tjäna lika mycket och utplåna de löneklyftor som tvingar kvinnor att arbeta till 22 februari för att få ihop samma inkomst som en man tjänade under förra året.