Debattartikeln har publicerats i Corren

Jämställd vård kräver kunskap och vilja

Sverige har kommit ganska långt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är något som vi kan vara stolta över. Men vi har fortfarande mycket kvar att göra innan vi kan känna oss nöjda.

Vård på lika villkor utgör en av grundprincipen för svensk hälso- och sjukvård. Frågan är då om sjukvården lever upp till den principen. Får kvinnor och män verkligen vård på lika villkor? Det självklara svaret borde vara en otvetydig ja, med det är tyvärr inte det. Det finns idag starka indikationer på att det förekommer könsskillnader inom sjukvården.

Jämställdhet inom vården omfattar en rad frågeställningar, allt från representation i beslutsfattande positioner inom vårdsektorn till behandlingsvillkor i kvinnodominerade sjukdomar.

Ett aktivt jämställdhetsarbete har inneburit att kvinnorepresentationen i landstingens politiska styrelser har stärkts rejält. Även andelen kvinnor inom läkarkåren har förbättrats och är idag 43 procent. När det gäller andra yrkesgrupper, som sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden, är det däremot en stark kvinnlig dominans. Det finns också en obalans i ledningsansvariga läkare, där endast 28 procent av cheferna är kvinnor.

En annan fråga handlar om tillgången till läkemedel och medicinska behandlingar. De studier som har gjorts av Socialstyrelsen pekar på att det finns skillnader i kvinnors och mäns tillgång till vissa delar av den högspecialiserade vården. Män får i större utsträckning tillgång till dyra och avancerade behandlingar, såsom by-pass-operationer och operationer för gråstarr. Det finns ett liknande mönster när det gäller behandling av hjärtsvikt och tillgången till nya och dyra läkemedel.

Ett tredje område är de kvinnodominerade sjukdomarna. Har alla kvinnor i Sverige lika tillgång till forskningsbaserade behandlingar som berör typiska kvinnosjukdomar? Svaret på den frågan är inte ett entydig ja. Ett bra exempel på det är möjligheten att genomgå regelbundna mammografiundersökningar. Landstingen tillämpar idag olika åldersgränser för mammografi. Detta trots att det finns goda bevis på att en åldersgräns mellan 40 och 75 år stärker möjligheterna att i ett tidigt stadium upptäcka bröstcancer. De nationella riktlinjer för bröstcancer som Socialstyrelsen har utarbetat och som nu är ute på remiss, rekommenderar att alla kvinnor i åldern 40 -  75 år erbjuds regelbundna mammografiundersökningar. Landstinget i Östergötland tillämpar redan idag åldersgränsen 40-74 och med ett intervall på 26-32 månader.

Könsskillnaderna inom vården kan i vissa fall vara svåra att upptäcka, men om inte något görs kan dem få mycket allvarliga konsekvenser för den enskilda individen. För att komma till rätta med problemet behöver vi bredda och fördjupa kunskaperna om de könsrelaterade ojämlikheterna inom hälso- och sjukvården. Det är en förutsättning för kan kunna bedriva ett mer systematiskt och målmedvetet jämställdhetsarbete inom vården.

Regeringen har under de senaste åren tagit en rad initiativ för att skapa ett bättre kunskapsunderlag och tillförlitlig statisk. Socialstyrelsen arbetar nu på ett systematiskt sätt för att integrera könsrelaterade aspekter vid utveckling av riktlinjer och anvisningar till sjukvården. Samma synsätt genomsyrar även utvärderingar och analyser av vårdens resultat och kvalitet.

Det är bra, men det är inte tillräckligt. Vi behöver ha tillgång till den kunskap som finns i andra europeiska länder om vi ska kunna få en klar och nyanserad bild av könsskillnaderna inom hälso- och sjukvården. Sverige har ett alltför begränsat patientunderlag för att få fram en tillförlitlig kunskapsbas.

Ett ökat samarbete mellan EU:s medlemsländer för att skapa ett bättre kunskapsunderlag och könsuppdelad statistik inom hälso- och sjukvården är en viktig del. Inom ramen för det nya Europeiska jämställdhetsinstitutet, som börjar sitt arbete i januari 2007, finns möjlighet att prioritera jämställdheten inom sjukvården och att ta ett ansvar att sammanställa och sprida kunskap inom detta område.

Under lång tid har mannen varit norm såväl inom sjukvården som inom läkemedeltillverkningen. Om vi ska kunna skapa en jämställd vård behöver vi ta fram mer kunskap om könsskillnaderna inom vården. Det måste vi arbeta för, både i Sverige och internationellt.

En jämställd vård kräver kunskap och en vilja både hos beslutsfattare och anställda inom hälso- och sjukvården.

Därför måste det införas ett genusperspektiv i vårdarbetet –allt från dosering av mediciner och utformning av katetrar till forskning och utveckling och hur kvinnor bemöts och får del av vården.

Anne Ludvigsson, riksdagsledamot (s)

Ordförande S-kvinnor Östergötland

Britt Olauson, riksdagsledamot (s)