Vi har under det senaste decenniet sett en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen. Mellan 1998-2004 ökade alkoholkonsumtionen med 30 procent. Särkilt oroande är att konsumtionen bland unga ökar. För två veckor sedan uttalade sig statsminister Göran Persson om att han ville se sänkt alkoholskatt. Bakgrunden är de ökade kvoterna för införsel av alkohol från andra EU-länder, vilket tillsammans med de låga alkoholskatterna i våra grannländer lett till en kraftigt ökad import både för privat bruk och för olaglig vidareförsäljning. Motivet för skattesänkningen är att begränsa den olagliga försäljningen av alkohol och föra tillbaka den till systembolaget.

Men lägre priser på alkohol som säljs via systembolaget kommer troligen också att leda till ökad försäljning och konsumtion om vi ser till landet och befolkningen som helhet. Detta tycker vi är djupt beklagligt och vi vill därför behålla de skatter vi har.

Det kräver några års drickande för att utveckla de flesta alkoholrelaterade sjukdomar och vi har ännu inte sett de fulla konsekvenserna av ökningarna av alkoholkonsumtionen. Antalet fall av alkoholförgiftningar har till exempel ökat mycket kraftigt. Men även för de sjukdomar som kräver några års drickande för att utvecklas, kan man se en tydlig ökning de senaste åren. Detta gäller till exempel alkoholrelaterad leversjukdomar.

Mot denna bakgrund tycker S-kvinnor att Sveriges folk och regering ska vägra att påtvingas en alkoholpolitik som leder till ökade skador och fler döda. Det finns andra alternativ än att kapitulera.

På sikt finns det skäl att hoppas på att synen på alkohol inom EU förändras mot en större medvetenhet om alkoholens skadeverkningar. På sikt kan vi kanske också vänta oss att alkoholskatterna inom EU konvergerar mot en högre nivå. I de nya EU-länderna i vårt närområde, som idag har extremt låga priser på sprit, finns redan tecken på att man börjar inse problemen. Den svenska regeringen och de svenska EU-parlamentarikerna bör vara pådrivande i denna utveckling.

Kortsiktigt, så länge alkoholskatterna i våra grannländer ligger kvar på en låg nivå, finns det bara en rimlig lösning som är förenlig med ett försvar för folkhälsan; behålla de höga skatterna på alkohol och sänka införselkvoterna till vad som kan anses vara privatkonsumtion. Det kan hävdas att vi är bundna av EU:s regler, men ett aktuellt exempel från behandlingen av länder med budgetunderskott utöver normerna, visar att regeringar kan vara villiga att överge överenskomna regler när det när det visar sig att reglerna motverkar sitt syfte.

Om detta var möjligt inom ett så centralt område som tillväxt-och stabilitetspaktens ekonomiska politik, borde det inte vara omöjligt att ändra införselkvoterna som visserligen tillkommit i det goda syftet att skapa fri rörlighet för varor, men som så uppenbart visat sig stå i konflikt med intresset av att värna folkhälsan. Regeringen har inget att förlora. Det värsta som kan hända är att Sverige förlorar en strid i EG-domstolen. Det bästa som kan hända är att Sverige får rätt att införa lägre införselkvoter. Då skulle troligen hundratals, kanske tusentals, svenska liv räddas.


Nalin Pekgul
2005-09-01