Välkommen till 

Malmö Socialdemokratiska Förening

Bildad 1885

	Brännpunkt januari 2010

	Brännpunkt november 2009

	Brännpunkt oktober 2009

	Brännpunkt juni 2009

	Brännpunkt maj 2009

	Brännpunkt mars 2009

	Brännpunkt februari 2009

	Brännpunkt januari 2009

	Brännpunkt november 2008

Obama eller
McCain?

Inte bara vi, utan en helt värld,
ställer frågan: Vem ska leda supermakten
när George W Bush tackar
för sig?
Förre chefredaktören och ambassadrådet
i Washington Torsten
Nilsson, reder ut begreppen och
leder diskussionskvällen om valet i
USA.
Måndagen 13 oktober, klockan 19.00
PRO:s lokal i Mosaiken (ABF:s nya fastighet), Porslinsgatan 3

	Brännpunkt oktober 2008

	Brännpunkt september 2008

	Brännpunkt maj 2008

                 Latinamerikas ekonomiska framtid

César Yáñez, doktor i ekonomisk historia vid universitetet i Barcelona,
föreläser på inbjudan av MSF:s spansktalande grupp.

Fredag 9 maj, kl 19.00

Lokal: Café Tellus, Ystadgatan

	Brännpunkt mars 2008

Malmö socialdemokratiska förening

Årsmöte med

pytt på Sir Toby´s

Dags igen känna historiens vingslag – årsmöte med Malmö

socialdemokratiska förening, Sveriges äldsta.

Vi bjuder på mat (men dryck betalar du själv): Pytt i panna.

Föredrar du vegetarisk pytt måste det anmälas.

Måndag 25 februari kl 18.30

Lokal: Sir Toby´s restaurang på Davidshallsgatan

Föranmälan till Lirije på ABF, telefon 35 24 30 senast den 21 februari.

BOKA ÄVEN

Brännpunkt: Somalier

i Minnesota och Sverige

Tisdag 11 mars, 19.00 på ABF (rum 202):

Somalier i Minnesota och Sverige.

Benny Karlsson docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet,

föreläser.

Nya kvastar sopar bäst

USA har under Bushs styre missbrukat sin politiska, militära och ekonomiska styrka i världen på ett sätt som saknar motstycke under efterkrigstiden. USA har hotat regeringar, invaderat länder och genom sina krigshandlingar vållat död och lidande, brutit mot internationell rätt och mänskliga rättigheter och ställt sig vid sidan av internationellt samarbete när USA inte kunnat diktera villkoren.

Stjärnbaneret har fläckats av kidnappningar, tortyr och hemliga fängelser. Det kommer att ta mycket lång tid att tvätta bort skamfläckar som Guantanamo och Abu Ghraib. Och för den delen också Gaza, där bortåt 1,5 miljoner araber hålls inspärrade på en yta stor som en tredjedel av Ölands. Där vaktas fångarna av Israel och Egypten, USA:s två viktigaste klienter i Mellanöstern och som får mer amerikanskt bistånd än några andra länder i världen.

Det blir en styv uppgift för den amerikanska president som tillträder den 20 januari nästa år att återupprätta USA:s anseende i världen och försöka bringa reda i den utrikespolitiska röra som skapats av Bush, Cheney och Rice. Mellanöstern är idag ett sammanhängande konfliktområde, från Medelhavet till Indiska halvön. Det handlar inte bara om att ta hem de amerikanska trupperna från Irak och avveckla i stället för att permanenta USA:s ockupation av landet. Det handlar också om att förhindra att USA och dess allierade dras in i ett ändlöst Vietnamliknande krig i Afghanistan. Man vinner inga vänner genom att bränna eller bespruta fattiga bönders grödor.

När det gäller konflikten mellan palestinier kan den bara lösas genom att Israel drar sig tillbaka från alla ockuperade områden. Här måste en ny president sätta sig över den mäktiga Israel-lobbyn i USA och tillsammans med Europa slå in på helt nya vägar. Det är inte fler luddiga vägkartor mot fred som behövs, utan en rejäl stoppbom för Israels expansion.

Ekonomiskt handlar det om att styra över de väldiga resurser som nu används för krig till landets egen utveckling. Den amerikanska ekonomin är på väg in i en recession, orsakad både av att USA permanent lever över sina tillgångar och att de amerikanska företagen inte längre hänger med i konkurrensen från t ex Kina. Miljontals amerikanska jobb försvinner årligen, samtidigt få nya tillkommer. Man investerar hellre i den övergödda rustningsindustrin och i dubiösa finansiella transaktioner än på de områden som skulle behövas utvecklas, t ex för att minska oljeberoendet (”mega-greening projects”).

Flera miljoner amerikanska familjer har under det senaste året fått gå från hus och hem på grund av den tidsinställda lånefälla som kallas subprimelån och som gillrats av giriga amerikanska banker. Vilka i sin tur packat om lånen och sålt de värdelösa obligationerna vidare till Europa och Asien och därmed framkallat en internationell finansiell kris, som hotar att sprida den amerikanska recessionen till resten av världen.

Det är för mycket begärt att någon av de återstående fyra kandidater som den 5 februari ställer upp i den troligen avgörande primärvalsomgången, nu ska kunna ge besked på alla dessa punkter. Särskilt som ingen vet hur läget är om ett år. Men det är ingen tvekan om att demokraterna Hillary Clinton och Barack Obama visar större förståelse för att USA måste förändras än republikanerna John McCain och Mitt Romney. Det republikanska styret har lett USA och världen in i en återvändsgränd. Det behövs nya idéer och nya kvastar i Washington om USA vill fortsätta spela en ledande roll i världen.

                                   Av Torsten Nilsson

                       Rapport från ”Solskensstaten”

                                                  Florida, USA, i januari

Florida är en av USA:s största delstater, med dubbelt så stor folkmängd som Sverige på en tredjedel av vår yta. Det är också USA:s sydligaste stat, om man bortser från Hawaii. Följer man strängen av kalk- och korallöar till Hemingways Key West kan man nästan skymta Havanna. Huvudstaden har för säkerhets skull förlagts till norra Florida och heter Tallahassee.

I Florida skiner solen mest jämt och många amerikaner slår sig ner här efter pensioneringen. De kör omkring i jättelika jeepar och tar de gärna en tur till något privat läkarcentrum för att få tips om nya preparat. En läkare klagade över att pensionärerna ordnade partyn på hans gräsmatta.

Bra sjukförsäkringar i USA täcker det mesta, men man får ändå se upp med det finstilta. Kanske upptäcks det inte förrän på operationsbordet att försäkringsbolaget gjort undantag för just det ingreppet. 45 miljoner amerikaner har ingen sjukförsäkring alls. Ingen lämnas att dö, men många söker vård för sent av rädsla för räkningarna.

Trots att många amerikaner inte får den vård de behöver, är sjukvårdskostnaderna i USA dubbelt så höga som i Sverige. Mycket går till administration och ännu mer till övervård. Ett sätt att suga ut mesta möjliga ur en patient är att remittera honom/henne till läkarkollegor. Även om den republikanske presidentkandidaten Rudy Giuliani tror att han skulle ha dött av sin cancer om han hade varit hänvisad till den ”socialistiska” sjukvården i England, är det många amerikaner som sneglar på Europa som en förebild.

Det var i Florida allt gick snett i presidentvalet för sju år sedan, och USA fick sin mest inkompetente president i mannaminne. Urusel organisation och omoderna hålkortsmaskiner gjorde att man fick analysera prickar i veckor. Bushs ledning över Al Gore krympte för varje ny sammanräkning. När den var nere i 600 röster, beslöt Floridas republikanske statssekreterare att ”certifiera” Bush som vinnare. Att hennes chef, guvernören, på den tiden hette Jeb Bush och är bror till George W, var naturligtvis en ren tillfällighet.

Valet i hela USA vann Al Gore med över en halv miljon röster. Det kunde ha blivit några miljoner till, om inte de gröna slängt bort sina röster på Ralph Nader. Då hade inget kunnat hindra Nobelpristagaren och miljöaktivisten Al Gore från att bli president i stället för George Bush som fortfarande inte tror att klimatet håller på att förändras. Än mindre visar intresse för att göra något åt saken.

Miljöförstöringen kan med fördel studeras i Florida, där nya vägar, marinor och utdikningar äter sig allt djupare in i de berömda våtmarkerna Everglades. Enorma mängder vatten krävs för att hålla frukt- och grönsaksodlingarna i gång, och det hämtas från de krympande träsken.

Alligatorerna och fåglarna är fredade inom den del som är avsatt till nationalpark. Men de kan inte skyddas mot bekämpningsmedel och sjunkande grundvatten.

På de väldiga fälten jobbar ”hispanics”, med eller utan uppehållstillstånd. Villkoren beskrivs som slavliknande. Det finns 13 miljoner illegala immigranter i USA. Dem vill några av republikanernas presidentkandidater från norr, t ex Mitt Romney, kasta ut ur landet. Det oroar hans partivänner i Florida som undrar hur det ska gå med ekonomin om den billiga arbetskraften försvinner. Bostadslånekrisen med åtföljande vräkningar och tecknen på recession i USA är andra moln på den annars soliga himlen.   

Primärvalen den 29 januari kan ge en fingervisning om hur de politiska vindarna blåser i ”Sunshine state” 2008.             

	Brännpunkt januari

 

	Brännpunkt december

Besvärlig sits för Fogh

Av Torsten Nilsson

Anders Fogh Rasmussen regerar vidare i Danmark, men det kan bli en skakig resa framöver. Hans mandat har försvagats, och han är i fortsättningen beroende inte bara av det populistiska Dansk folkeparti, utan också av nykomlingen Naser Khader och dennes Ny Alliance. Det kan bli problematiskt med tanke på att Khader åtminstone tidigare sagt att Fogh måste välja mellan honom och Pia Kjersgaard, ledare för Dansk folkeparti.

Det är en omöjlig ekvation för Fogh som behöver båda. Om han inte ska nöja sig med den hårfina majoritet som ett färöiskt mandat ger honom i det nyvalda folketinget. Att få muslimen Khader och den nationalistiska och främlingsfientliga Kjersgaard att samsas under samma tak blir, som Socialistisk folkepartis Villy Sövndal uttryckte det på valnatten, ett stort underhållningsnummer. Kjersgaaard, som trist nog gick framåt i valet, lär inte vika sig en tum och Khader kan inte gå med på vilka kompromisser som helst utan att förlora ansiktet. Ansluter Khader sig till oppositionen, hänger Foghs öde på att den ensamme färöingen inte fastnar i dimman på Nordatlanten.

Fogh och hans högerliberala Venstre verkar inställda på att fortsätta minoritetsregera tillsammans med de konservativa. Men det kan inte uteslutas att han tvingas försöka sy in både Khader och Kjersgaard i en större koalition. Hur en sådan nu skulle kunna fungera.

Fogh utlyste nyvalet i förtid för att, som han uttryckte det, ”trygga den politiska stabiliteten i Danmark”, har uppnått det rakt motsatta.

Som en av valets förlorare, lär Fogh inte frestas att försöka lösa den parlamentariska knuten genom ett nytt nyval. Särskilt som oppositionen gick framåt i valet och nu framstår som mer samlad och trovärdig än förut. Det sista är inte minst Helle Thorning-Schmidts förtjänst. Socialdemokraterna gick visserligen något tillbaka i valet, men den nya partiledaren gjorde ett gott intryck och etablerade sig som en stark statsministerkandidat.

Valets stora vinnare blev Socialistisk Folkeparti fördubblade antalet mandat. Sämre gick det för socialliberala Radikale venstre, som slöt upp bakom Helle Thorning i valkampanjen. Enhetslistan, som består av västersocialister och gröna, klarade sig kvar i folketinget, medan kristdemokraterna som lutar åt vänster i Danmark inte klarade spärrgränsen.

Men det är inte bara det parlamentariska läget som förändrats i Danmark. Även den politiska agendan har förskjutits, med en försiktig öppning i flyktingpolitiken och en större betoning av välfärdsfrågorna. När det gäller flyktingpolitiken, bröt socialdemokraterna och radikalerna isen genom att i valrörelsen kräva att asylsökarna släpps ut från flyktingförläggningarna och får arbeta och utbilda sig i Danmark. Ett krav som också drivs av Khaders Ny Alliance, men som Dansk folkeparti motsätter sig.

En annan fråga där stödpartierna skiljer sig gäller välfärden. Ekonomin blomstrar och danskarna har fått det mycket bättre. Men de är missnöjda med det offentliga serviceutbudet. Socialdemokraterna och den övriga oppositionen vill prioritera förbättringar inom sjukvården, äldreomsorgen och skolan framför skattelättnader.

Utan att regeringen skjuter till mer pengar till kommunerna, kommer nästa års avtalsrörelse för offentliganställda att bli en minst sagt stormig historia. Dansk folkeparti vill ha mer pengar till välfärden, medan Khader kräver skattelättnader. Det blir inte lätt för Fogh att hålla ihop sitt brokiga underlag i folketinget, och det mesta tyder på att hans tredje regering inte blir långlivad.      

	Brännpunkt november

Välkommen till en diskussionskvälll – för dig som vill höja blicken.

Malmö är en mångkulturell stad med över 280 000 invånare representerande från 171 nationer.

Detta gör att Malmö kan erbjuda en mångfald som är en oerhörd tillgång,
berikande för alla. Över 90 000 av invånarna i Malmö har utländska rötter, varav ca 28 000 har utländskt medborgarskap. De största invandrargrupperna är från Danmark (9.047 personer), den forna Jugoslavien (8.697) och Irak (7.752).

Kent Andersson,

kommunalråd (s)

inleder diskussionen om mångfaldens

                                                Malmö.

Har du sett Malmö,

har du sett världen

Måndag 26 november, kl 19.00

Lokal: Sal 202, ABF, Spånehusvägen 47

Ett samarrangemang med MSF, Sofielunds S-förening och Malmö ABF

                   Välkommen till Brännpunkt Malmö

   Av

  Torsten Nilsson

Om Mellanöstern var ett farligt område före Irakkriget, var det inget emot vad det är nu.

Det brinner eller pyr från Turkiet i väster till Pakistan i öster. I Turkiet försöker den kurdiska PKK-gerillan provocera den demokratiska regeringen genom attacker från baser i det självstyrande irakiska Kurdistan. De turkiska generalerna vädrar morgonluft och pressar premiärminister Erdogan att låta militären gå in i Irak. Något som skulle sätta den enda lugna delen av Irak i brand.

Irak fortsätter att vara ett öppet sår i Mellanöstern. Människor dör och lemlästas dagligen och flera miljoner irakier är på flykt. Den etniska rensningen fortsätter, med benäget bistånd av USA som börjat uppföra stängsel mellan bostadsområden i Bagdad. Förhållandet mellan den amerikanska ockupationsmakten och den irakiska regeringen blir alltmer irriterat. USA gillar inte att irakierna odlar egna kontakter med Iran och Syrien, och irakierna irriteras både av de amerikanska säkerhetsfirmornas framfart och att USA börjat beväpna milisgrupper som ska bekämpa ”al-Qaida”.

Iran har genom regimskiftet i Irak stärkt sin ställning som stormakt i regionen. Detta i kombination med västs politiska påtryckningar och det militära hot iranierna anser sig vara utsatta för från USA och Israel har uppmuntrat de militanta krafterna i landet. Den israeliska attacken mot en syrisk kärnkraftsanläggning nyligen och den upptrappade amerikanska retoriken mot Iran har ytterligare ökat spänningen.

I Afghanistan går inte mycket i rätt riktning just nu, även om Nato försöker framställa läget som hoppfullt. Regeringen i Kabul kontrollerar inte mycket mer än huvudstaden, knarkhandeln blomstrar och talibanerna opererar fritt över gränsen till Pakistan. Blodbadet i samband med Benazir Bhuttos återkomst visar att säkerheten är dålig i hela Pakistan, inte bara i gränsområdena. Risken för att Pakistans befintliga kärnvapen hamnar i händerna på extremister borde oroa USA och Europa mer än Irans eventuella framtida kärnvapen.

Syrien fortsätter att lägga sig i Libanons affärer, och efter den israeliska invasionen förra sommaren är de politiska framstegen i landet bortsopade. Ännu svårare är det att se någon ljusning i konflikten mellan israeler och palestinier. Palestinierna lever idag åtskilda i två områden, det Hamasstyrda Gaza och den Fatahstyrda Västbanken. Samtidigt fortsätter israelerna att annektera mark på Västbanken. Palestinierna är nu utestängda från mer än halva Västbanken.

USA:s utrikesminister Condoleezza Rice far som en tätting mellan krishärdarna i Mellanöstern för att försöka släcka de eldsvådor som hon och hennes regering själva startat. Närmast siktar Bush & Rice på att ordna ett toppmöte mellan israeler och palestinier och andra inblandade i USA före jul. Men ingen vet idag vilka ledare som kommer och vad de ska förhandla om. Den palestinske ”presidenten” Abbas företräder inte ens hälften av palestinierna, och den israeliska regeringen kan inte göra några eftergifter utan att spricka. En palestinsk stat kan inte upprättas på det lapptäcke som återstår av Västbanken.

Det mest positiva USA kan göra för Mellanöstern just nu är att lämna området. Ju förr, desto bättre. USA:s närvaro utgör en belastning för de regeringar som försöker ordna upp förhållandena, sinsemellan och inom sina länder. Om USA sedan upphör med att stödja diktaturer och skicka vapen till Mellanöstern och tar avstånd från Israels ockupationspolitik, finns det hopp om fred och normalisering även i denna oroliga del av världen.

	Brännpunkt oktober & november 2007

  

De grekiska socialdemokraterna, PASOK, lyckades inte återta makten.

Asterios Bratanis
inleder diskussionen som handlar om PASOKs
histora, grekisk politik och familjerna som styr.

Tisdag 30 oktober, kl 18.30

Lokal: ABF, Spånehusvägen 47

 

	Brännpunkt september & oktober 2007

	Brännpunkt maj 2007

	Bränpunkt april 2007

	Brännpunkt mars 2007

	Brännpunkt februari 2007

	Brännpunkt januari 2007

	Grekisk fest

Välkommen till

GREKISK FESTKVÄLL

MED MAT OCH DANS!

Lördag den 13 januari klockan 19.00

Lokal: Grekiska föreningen, Industrigatan 20A

Entré: 100 kronor per person inklusive mat.

MSF:s grekiska sektion PASOK anordnar festkväll i Grekiska föreningens lokaler, Industrigatan 20 A, lördagen den 13 januari med start kl 19.00.

Vi träffas för att under trevliga former äta, dansa och något i efterskott hälsa in det nya året med sång och levande musik.

Riksdagsman Marie Granlund kommer att dansa med oss och alla ni som vill stämma in den kvällen är hjärtligt välkomna.

MSF-PASOK

	Brännpunkt december 2006

	Brännpunkt oktober 2006

	Brännpunkt hösten 2006

	Brännpunkt september 2006

Vill Du vara med?

	VAL 2006

Gå och  rösta!

  Valet börjar närma sig, söndagen den 17 september är det dags.