Varför vill alliansen avlöva kommunala handikapprådet?
Samtliga parter i det kommunala handikapprådet har varitöverens om att huvudmannaskapet ska flyttas från socialnämnden till kommunstyrelsendå de flesta frågor man behandlat faller under kommunstyrelsen.
Döm om vårförvåning när det i höstat lades fram förslag som, förutom denna förändring,föreslog kraftigt minskade antalet ledamöter i rådet från nuvarande 10representanter från handikapporganisationerna ned till tre representanter.Vidare fanns det skrivningar som kraftigt skulle inskränkt handikappombudet idennes utövning. Förslagen drogs tillbaka efter kraftig kritik från osssocialdemokrater.
Frågan återkom i modifierad form och behandlades avkommunstyrelsen där man omedelbart ville minska handikapporganisationernasrepresentation till fem ledamöter. Efter ytterligare protester från osssocialdemokrater samt en enad handikapprörelse modifierades beslutet till attändringen av antalet ledamöter ska ske först inför nästa mandatperiod. Viförstår inte logiken i att redan nu fastställa en sådan förändring utan attfrågan utretts och behandlats av kommunens parlamentariska grupp.
Socialdemokraternahar ännu inte funnit några bärande argument för att ändra rådets nuvarande utformningeller antalet ledamöter.
Vi frågar oss varför alliansen vill avlöva kommunalahandikapprådet, vad är det ni vill, vilken agenda har ni? På torsdagensfullmäktigemöte har ni både möjlighet att förklara er och ändra på detolyckliga beslutet.
Lennart Nilsson (S)
Oppositionsråd
Manifestation Rädda Ängelholms sjukhus
Vi ska utveckla sjukhuset inte avveckla det, sa Rikard Larsson (S)
Kerstin Björkäng Wirehed från Höganäs blir intervjuad.
Höga lägstalöner lönar sig!
Höga lägstalöner lönar sig - för individen, företagen och hela samhället. De leder till ökad produktivitet, köpkraft och sysselsättning, visar en ny rapport som Handels släppte i dag. Där slår vi också hål på myten om att höga lägstalöner leder till arbetslöshet bland unga.
Se mer här!
Ekologisk mat till unga och gamla –
inget för Höganäs kommun?
Trots att Sveriges regering år 2006 antog ett nationellt mål att 25% av maten som hamnar på tallrikarna i offentliga serveringar så har det inte hänt mycket i de offentliga köken i Höganäs kommun. Kommunen som i andra sammanhang slår sig för bröstet som bäst skötta ekonomiska kommunen i Sverige men när det gäller ekologisk mat till unga och gamla intar Höganäs kommun en jumboplats bland Sveriges kommuner.
Vi socialdemokrater frågar därför den styrande Alliansen när Höganäs kommer uppnå det nationella målet?
Lennart Nilsson (S)
Oppositionsråd.
De mysiga klassklyftorna
Varför driver högern en politik för att öka klassklyftorna i Sverige?
Läs Liv Strömquists krönika här!
Bengt Silfverstrand ny ledarskribent i ETC Malmö!
Satsa rut-pengarna på sjukvården!
Läs hans senaste ledaren här! 
Rut går hem men inte hut
Vi har den senaste tiden fått läsa att Socialnämnden brottas med stora underskott i ekonomin. Förutom nu senast några sena räkningar som tänkts bort, så beror de stora underskotten på ökade kostnader för LSS. På bara några år har ökningen varit 10 miljoner.
Försäkringskassan har kraftigt dragit ner på ersättningarna och kostnaden hamnar då på kommunen eller så får den funktionshindrade helt enkelt vara utan stöd. Effekterna av denna omänskliga hantering har vi sett många prov på, nu senast i för någon vecka sedan i Helsingborgs Dagblad. Många framför upprörd kritik mot FK men det är att skjuta på budbäraren.
FK verkar inte i ett vakuum utan lyder under och verkställer det som staten bestämt. Samma stat som med ena handen för en politik där stödet till funktionshindrade minskar, delar man med andra handen ut miljardbelopp till subventionerad jakt på dammråttor och till privata bartendrar. Ju högre inkomst man har desto större skattesubvention kan man få.
En höginkomstfamilj kan få upp till 100.000 kr i skattesubvention. Under 2011 skattesubventionerades rut-tjänster i Höganäs kommun med 10,3 miljoner ungefär lika mycket som FK s minskade stöd till LSS, en händelse som ser ut som en tanke.
I högerns Sverige är solidaritet ute och avdragsgillt tjänstefolk inne. Det tänker vi socialdemokrater ändra på!
Lennart Nilsson (S)
Oppositionsråd
Ja till välfärd utan vinstintressen
Sverige har förvandlats till en experimentverkstad för välfärdstjänster. Drivkraften för denna i ett internationellt perspektiv närmast revolutionerande omvälvning skulle enligt systemskiftets arkitekter vara ökad valfrihet och höjd kvalitet. Konkurrensen mellan olika utförare skulle driva fram billigare och bättre skola, vård och omsorg. Men som t o m Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) kunde konstatera i en uppmärksammad rapport har inget av detta hänt. Tvärtom har Sverige blivit den pantsatta välfärdens land.
De så kallade valfrihets- och privatiseringsreformerna har bidragit till en nedmontering av kvalitet, likvärdighet, läraryrkets sjunkande status och ett fritt fall i kunskapsresultat. Vid sidan av Sverige och Chile finns det inga länder i världen som tillåter skattefinansierade friskolor med fri vinstutdelning. Det anses till och med för extremt för högern i Storbritannien och USA. Ett stående mantra hos systemets försvarare har varit att det inte spelar någon roll vem som driver äldreboendet, skolan eller sjukhuset. Kvaliteten är det centrala. Men då bortser man från de senaste decenniernas erfarenheter som visar att producenter som drivs av vinstintressen skapar marginalerna antingen genom att pressa främst personalkostnaderna eller genom att driva upp efterfrågan. Eller som dåvarande VD:n för ”Kunskapsskolan” Anders Hultin uttryckte saken: ”Det är med skolbolag som med flygbolag. Det gäller att fylla stolarna. Det är de två sista som ger vinsten.” Målet för de vinstmaximerande välfärdsföretagen är inte bruksvärden och funktionell nytta utan bytesvärden, strävan efter högsta möjliga avkastning.
Inom både vårdsektor och skola har larmet nu gått så länge att det borde leda till en viss eftertanke även hos anhängare av vinstdrivna välfärdsverksamheter. Systemskiftet saknar förankring i folkopinionen. Åtta av tio väljare anser att eventuella vinster ska återinvesteras i själva verksamheten i stället för att delas ut till aktieägare. Också en majoritet av borgerligare väljare är emot.
Det är hög tid för en hittills vacklande socialdemokrati att sätta ner foten. Vi ska i linje med LO-kongressens beslut - en linje som också vänsterpartiet konstruktivt företräder - säga ja till non-profit, d v s ickevinstbaserade verksamheter inom skola, vård och omsorg som alternativ till offentligt drivna verksamheter. Goda erfarenheter av sådana verksamhetsformer finns i våra nordiska grannländer. Finlands icke¬-vinstdrivna skolor ligger i topp och Sverige i botten i internationella jämförelser. Det borde ge anledning till eftertanke. Vi måste dra gränser. Skola, vård och omsorg är gemensamma nyttigheter. Inte handelsvaror eller varumärken. Vinster kommer och går. Mänskliga förpliktelser består.
Bengt Silfverstrand
Nätverket ”Välfärd utan vinst”
tidigare riksdagsledamot (s)
Schyssta bär i Höganäs
Medan vi har anledning att uppröras över behandlingen av bulgariskabärplockare och bärförsäljare som fifflar med bärens ursprungsland finns detpositiva bärsignaler från Höganäs. Närjag handlade jordgubbar, hallon och blåbär vid ICA Kvantum resp. Citygross iveckan kunde jag med glädje konstatera att både Fru Bär AB och Bärhandlarna iÖrkelljunga har kollektivavtal medHandelsanställdas förbund.
Vi ska vara innerligttacksamma för att vi har starka fackföreningar och kollektivavtal som värnar omde anställdas, inte minst våra ungdomars, rättigheter och trygghet påarbetsplatsen. Eller som Fru Bäruttrycker det. ”Det betyder schysstavillkor för våra anställda och schyssta gubbar på tallriken.”
Bengt Silfverstrand
Missa inte utställningen med förslagen på
Julivallen och Folkparkens utveckling!
Du hittar utställningen på Café Amanda, Höganäs bibliotek
Extra Folkparksstämma!?
Vad skall hända? Kolla HD när nästa stämma blir!
VÄLKOMMEN!
Sverige har blivit den pantsatta välfärdens land. Ett land där inte bara vården av äldre utan också av sjuka “utackorderas” till den som vill ha lägst ersättning och där ansvaret för utbildningen av skolbarn i den så kallade valfrihetens namn alltmer överlåts till vinstklippande riskkapitalister.
Inget annat land tillåter vinstdrivande bolag - för att inte tala om riskkapitalbolag med säte i skatteparadis - att driva skolor för skattepengar. Ingen annanstans har riskkapitalister fått upphandla ett helt akutsjukhus som S:t Görans i Stockholm. Få om ens något annat land har i dag ett så koncentrerat privat ägande inom välfärdssektorn som Sverige. Två jättar, Carema och Attendo, kontrollerar mer än hälften av den privata äldrevården. Tendensen är likartad inom skolan.
De så kallade valfrihets- och privatiseringsreformerna har bidragit till en nedmontering av likvärdigheten, läraryrkets sjunkande status och fritt fall i kunskapsresultat. Studier visar att privat äldreomsorg har tio procent lägre bemanning än offentlig. Vårdskandalerna har avlöst varandra och det finns inga vetenskapliga belägg för att konkurrensutsättning leder till bättre välfärdstjänster eller medborgarnytta.
Privata vinststyrda system förmår inte att rättvist fördela sociala tjänster efter behov. Privatisering av offentlig verksamhet leder till inskränkningar i de anställdas yttrande- och meddelarfrihet. Ideologiska utförsäljningar av gemensam egendom – än så länge mest konsekvent genomförda i Stockholmsområdet – har lett till både försämringar och fördyringar av vård, omsorg och andra offentliga verksamheter.
Detta sker parallellt med att klyftorna ökar snabbare i Sverige än i de flesta andra jämförbara länder. Tillsammans med försämringarna leder detta till en segregerad välfärd med gräddfiler för de rika och välbeställda.
Vi välkomnar när detta skrivs att Kommunal i Stockholms län direkt efter LO-kongressens avslutning i beslutat arrangera en Folklig manifestation mot privatiseringar och nedskärningar, och hoppas på massivt stöd för en stor manifestation för välfärd utan vinst inför Riksdagens öppnande i höst.
Åtta av tio svenskar är enligt en ny opinionsundersökning av Novus motståndare till privata vinster inom vården, och nu krävs en facklig och politisk ryggrad till det växande motståndet. Frågan om ett förbud mot vinster inom skattefinansierad vård, omsorg och skola med mera får inte längre sopas under mattan med uttalanden som att “det inte låter sig göras”.
Välfärdens månglare måste drivas ut ur det gemensamma rummet. Vi måste skapa en trygg vård och skola, där brukarnas behov står i centrum, inte ägarnas och vinsten. Då måste vi också kunna säga att vår gemensamma välfärd ska skötas gemensamt, inte av vinstmaximerande riskkapitalbolag.
Det räcker nu. Skolan och vården ska inte styras av privata vinstintressen. Vår gemensamma välfärd ska skötas gemensamt.
Sanna Tefke, vårdbiträde
Göran Gustavsson, skötare
Bengt Silfverstrand, fd riksdagsledamot
Lennart Nilsson, oppositionsråd och ombudsman
Masood Punjabi, postarbetare
Gunnar Westin, brevbärare
Mehrnosh Shafiee, sjuksköterska
Ennio Casoni, undersköterska
Maria Sundvall, läkare
Afsaneh Vahdat, socialarbetare
Kajsa Ekis Ekman, författare och debattör
Petri Myllykoski, bussförare
Peter Boström, bussförare
Bilbo Göransson, barnskötare
Alex Fuentes, biträdande rektor
Ann-Margreth Livh, oppositionsråd
Jan Olov Carlsson, bilbyggare
Wellington Ikuobase, livsmedelsarbetare
Mario Izquierdo, livsmedelsarbetare
Jannis Konstantis, tunneltågförare
Ann Charlott Altstadt, författare
Göran Greider, chefredaktör och författare
Nima Djohari Taimouri, timvikarie
Jan-Erik Gustafsson, docent KTH
Birgitta Sevefjord, oppositionslandstingsråd
Håkan Blomqvist, historiker
Per Olof Matsson, litteraturvetare
Sven Wollter, skådespelare
Hasse Nilsson, lärare och musiker
Barbara Brädefors, pensionär
Basar Gerecci, högskolestudent
Arne Johansson, chefredaktör
http://www.aftonbladet.se/debatt/article14879599.ab
”Folkpartiet vinglar”
Svar till Göran Olsson HD 1 november ”Varför är Pia Möller förvånad”
Göran Olsson säger sig vara förvånad och verkar vara tagen på sängen av det ”nödrop” från kommunens skolor som stod att läsa i HD. Olsson säger att ”uppropet måste tas på allvar” och vi Socialdemokrater håller med.När kommunstyrelsen i tisdags behandlade budgeten inför 2012 lade vi förslag på ökade resurser till förskolan med mer personal och minskade barngrupper, fler lärare med inriktning på åk 1-3, extra resurser till barn och elever med särskilda behov, mer resurser till Musikskolan Eric Ruuth samt slopade måltidsavgifter. Döm om vår förvåning när Göran Olsson och övriga folkpartister inte kunde stödja ett enda av våra förslag utan snällt och lydigt röstade för Pia Möller och moderaternas budgetförslag.
Som vanligt mycket snack och lite verkstad i den folkpartistiska politiken.
Lennart Nilsson (S)
Oppositionsråd
Har moderatledningen tappat greppet?
Nödrop från kommunens skolor och upprop från rektorer och förskolechefer står det att läsa i söndagens HD. Moderata ordförande i utbildningsnämnden säger sig vara ”förvånad”. Ja, det är det minsta man kan säga efter att få höra den moderata versionen om hur bra det går för Höganäs
Under förra veckan satt kommunledningen två halvdagar, senast i fredags bl.a. med den folkpartistiske viceordföranden i utbildningsnämnden, för att göra en uppföljning av om det uppstått några förändringar inför 2012 års budget som fullmäktige klubbade i juni. Vidare var vi inne och tangerade frågan då fullmäktige i torsdags kväll behandlade kommunens delårsbokslut. Inte ett ljud fick vi höra om de allvarliga problem i våra skolor som beskrivs i det av rektorerna inlämnade uppropet.
Vad tänker den moderata kommunledningen göra åt det?
Kanske det är dags att åka ut och skruva ner skyltarna med Sveriges bäst skötta kommun ekonomisk. Undrar vad det är mer döljs bakom dessa skyltar?
Lennart Nilsson (S)
Oppositionsråd
Skattefria Andersson går igen… I en klassisk valfilm från 1954 spelade Stig Järrel rollen som den skattekverulant som länge levde i tron att allt blev så mycket bättre bara man slapp att betala skatt. När han i en dröm blev varse att han i det skattefria samhället fick bekosta praktiskt taget allt, barnens skolkostnader såväl som väghållningen, kom han till insikt om att det där med solidarisk fördelning av kostnaderna via skatterna ändå inte var så dumt.
I de yttersta av dessa dagar har vi på olika sätt blivit påminda om vad det skattefria samhället i praktiken skulle innebära. USA har krigat och skattesänkt sig till bankrutt, vilket fått den amerikanske finansmannen Warren Buffett att uppmana USA:s kongress att höja skatterna för rika för att minska landets budgetunderskott. ”Mina vänner och jag har skämts bort alldeles för länge av en miljardärvänlig kongress,” skriver Buffert i en debattartikel i New York Times.
Också i vårt land sprider sig skattesänkarfrossan, även om Skattebetalarnas förening bara är en lightversion av den amerikanska Teapartyrörelsen.
Av en OECD-rapport framgår att det totala skatteuttaget i USA sjunkit från 29,5 till 24 procent av GDP mellan 2000 och 2009.
(i relativa termer en sänkning med 18,6%). I Sverige har skatteuttaget under samma period minskat från 51,4 till 46,4 procent av GDP (en relativ sänkning med 9,7 procent.) I båda länderna har skattesänkningarna skett på bekostnad av inskränkningar i den sociala välfärden och genom uteblivna angelägna investeringar i järnvägar, skolor och bostäder m m. Den svenska förmögenhetsfördelningen är bland de mest ojämna i världen. Många låginkomsttagare saknar tillräckliga besparingar för att kunna köpa nya glasögon om de gamla går sönder eller klara dubbla hyror vid en flytt. En SÍFO-undersökning visar att 29 procent av svenskarna har mindre än 10 000 kronor i ekonomisk buffert.
Nu har den moderatledda regeringen blåst till reträtt om det femte jobbskatteavdraget, härtill nödd och tvungen inför hotet av ett nesligt röstnederlag i riksdagen och en krass ekonomisk verklighet. Men ingen ska inbilla sig annat än att de långsiktiga skattesänkarambitionerna kvarstår. Det är och förblir en myt att jobbskatteavdrag ger påtagliga bidrag till nya jobb och minskad arbetslöshet. För det andra råder en övertro på att inkomstskatten kan ersättas av andra skattebaser. Skatterna har ytterst sin grund i produktionen. Det är det samlade förädlingsvärdet - löner och vinster - som är den slutliga källan för alla skatter.
Mot skattesänkarfrossan ska ställas det faktum att svenska folkets stöd för välfärdsstaten fortfarande är starkt. Omkring 75 procent kan tänka sig att betala mer i skatt om pengarna går till sjukvård och äldreomsorg, visar den senaste välfärdsundersökningen utförd av professorn i sociologi vid Umeå Universitet, Stefan Svallfors. Sedan 1981 har han vid sex tillfällen undersökt befolkningens inställning till välfärdspolitiken. Siffrorna för 2010 visar att stödet för skattefinansierad välfärd snarast har förstärkts sedan den förra undersökningen 2002.
De flesta svenska anser att välfärden ska fin
ansieras skattevägen och att mer egenfinansiering och fler privat sjukhus och skolor är negativt för samhället, något som dagens ansvariga politiker bör ha i åtanke inför den fortsatta och angelägna debatten om den framtida finansieringen av vår gemensamma välfärd.
Bengt Silfverstrand
tidigare riksdagsledamot (s)
Ekonomi och ungdomsarbetslöshet
I ett läge där ungdomsarbetslösheten ökar låter kommunstyrelsens ordförande (m)
meddela att pengar till stöd och praktik åt arbetslösa ungdomar (Ungattack) kommer att plockas bort ur budgeten vid en befarad ekonomisk kris.
Nu råkar ju kommunen varje år ta ut mer pengar av sina invånare än vad man återanvänder,så talet om kris verkar vara något överdrivet.. Men om den nu skulle infinna sig, frågar sig vän av ordning om svångremmen kommer att dras åt också för allehanda jippon typ drive-in-bröllop-a-la-Las-Vegas, djupdykningar i gamla gruvhål och uppsättning av falska skyltar vid våra infarter?
Bengt Silfverstrand
Skolfrossa i Höganäs
Visst är Höganäs en ur många synvinklar bra kommun att bo och verka i. Men det finns sprickor i muren. Och att beteckna kommunen som nära nog paradiset på jorden med hänvisning till en SCB-undersökning, där bara ca. hälften av tillfrågade tusen personer svarat, är väl magstarkt.
Demokrati och medborgardialog är kommunens svaga punkter. Kommunen kan inte ens leva upp till löftena i den s k kommunpraktikan, där det bl a utlovas att brev, mail etc. ska besvaras inom tre dagar. Den styrande b-alliansen vill/vågar heller inte ge medborgarna möjlighet att väcka förslag /motioner direkt till kommunfullmäktige.
Och när medborgarkrav reses på ett offentligt möte om Kullagymnasiets framtid mot bakgrund av hotet om att skolan ska lämnas ut på entreprenad, ja då betecknar kommunalrådet (m) detta närmast som en svordom i S:t Peterskyrkan och hänvisar fegt till en tjänstemannautredning.
Nu tar dessbättre personalen vid Kullagymnasiet saken i egna händer och
utlyser ett offentligt möte om gymnasiets framtid den 25 augusti under mottot ”Bevara Kullagymnasiet i kommunal regi. Bra utbildning måste få kosta!” Det är att slå huvudet på spiken. Vi har redan i dag ett Kullagymnasium som kvalitativt ligger i frontlinjen. Och visst kan vi bli ännu bättre av egen kraft och utan några
klåfingriga s k utmaningar betingade enbart av missriktad ideologisk renlärighet.
Särskilt intressant blir förstås att se om de borgerliga ”slavarna på den moderata triumfvagnen” - folkpartiet, centern och kristdemokraterna - förmår frigöra sig och
stå upp för ett Kullagymnasium i fortsatt kommunal regi.
Bengt Silfverstrand
Vi vill önska alla en trevlig sommar!
1 maj!
Per-Erik Lundberg och Anneli Eriksson diskuterar motioner under kongressarbetet
Stort intresse för Höganäs Arbetarekommun på kongressen. Ordförande Anneli Eriksson intervjuas och fotograferas.
Håkan Juholt håller ett öga på Höganäs.
Anneli Eriksson ny ordförande i Höganäs Arbetarekommunen på årsmöte den 21 mars.
Olof Palme och den politiska viljan
Den 28 februari, för 25 år sedan, sköts landets statsminister Olof Palme ihjäl på öppen gata i Stockholm efter ett biobesök med hustrun Lisbeth. Det hämningslösa våldet drabbade en man, vars politiska gärning i hög grad präglats av just kampen mot våldet. Skotten och mördarens kulor träffade inte bara Olof Palme. De kom att skaka om hela Sverige i grunden. Därför blev reaktionerna så starka. Den tragiska händelsen på Sveavägen, det juridiskt olösta mordet, svider fortfarande i våra själar.
“Politik - det är att vilja något. Socialdemokratisk politik det är att vilja förändringen därför att förändringen ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar och visioner”, sa Olof Palme i sitt klassiska tal på SSU-s kongress 1964. Det var inte bara retorik. Under Palmes sju första år som statsminister blev Sverige ett av världens mest jämlika länder. Inkomstklyftorna minskade, kvinnorna kom ut på arbetsmarknaden, barnomsorg och annan social service bygges ut, utbildningsnivån höjdes, demokratin på arbetsplatserna stärktes. Därtill satte Olof Palme Sverige på kartan i världspolitiken. En julikväll 1979 vandrade jag på Havannas gator på Kuba tillsammans med några riksdagskollegor. Några ungdomar frågade var vi kom ifrån och när vi svarade Sverige, kom repliken blixtsnabbt - Suecia ah, Olof Palme!
Under tio år hade jag förmånen och glädjen att ingå i Olof Palmes socialdemokratiska riksdagsgrupp. Jag såg briljansen, glöden, hettan, humorn, den intellektuella nyfikenheten och den personliga anspråkslösheten. Olof Palme inspirerade och utmanade. Han hade den karismatiske politikerns förmåga att skapa kontakt genom en blick, ett handslag, ett ord. Han låg ständigt ett steg före samtiden i sin bedömning av samhällsutvecklingen och insåg tidigt vådorna av att frivilligt överlämna den politiska makten till marknaden, vilket är ett av dagens politiska dilemman. På samma sätt konstaterade han klarsynt att privata vinstsystem inte förmår att rättvist fördela sociala tjänster efter behov.
Men den händelse med Olof Palme i centrum som är mitt starkaste personliga minne av honom är hans inlevelse i barnets sinne och föreställningsvärld. Min framlidne vän och riksdagskollega Hans Pettersson i Helsingborg har en dotter, som älskade Olof Palme. Hon blev närmast lyrisk när hon såg Olof på TV. Olof Palmes rum i riksdagshuset under oppositionstiden 1976-1982 låg nära Hasses arbets- och bostadsrum. En kväll när Hasse och jag satt och pratade, kom Olof in i rummet. Med sig hade han ett signerat fotografi av sig själv, som han ville att Hasse skulle överlämna till dottern Anette. ”Jag brukar inte springa omkring och dela ut porträtt till kreti och pleti”, sa Olof, ”men i det här fallet känns det riktigt att göra så”, menade han. Detta säger mycket om människovännen i allmänhet och barnens vän i synnerhet, Olof Palme. Att barnperspektivet i mycket präglade hans politik, understryks också av att han var synnerligen pådrivande i barnstugereformen och den rekordsnabba utbyggnaden av barnomsorg/förskola.
”Vi går mot framtiden med kunskapen som instrument och övertygelsen som drivkraft. Och uppgiften kan aldrig bli för stor. Ty politik - kamrater - det är att vilja något! ” Så avslutas det ovannämnda klassikertalet. En aktuell uppmaning, så god som någon, till dagens mindre handlingskraftiga och idéfattiga politiker.
Bengt Silfverstrand
Riksdagsledamot (s) 1976-2002
Välbesökt årsmöte
Kerstin Schultz, omvaldes till ordförande
Glada miner, debatt och högt i taket och långt till dörren hos Viken-Lerbergets Socialdemokratiska förenings årsmöte
8%
20%
72%
