http://dagensarena.se/ledare/medelklassen-tanker-kortsiktigt/

En man går längs tunnelbanevagnen och uppmanar oss att köpa tidningen han säljer: ”Situation Stockholm”, de hemlösas tidning. Jag slås av att han är mycket ung.
Under de senaste fyra och ett halvt åren har livet förändrats för många. Skattesänkningarna har gett alla med arbete mer pengar i plånboken. Samtidigt har de strukturella förändringarna, det vill säga arbetslösheten, försämringen av a-kassan, utförsäkringarna av långtidssjukrivna och arbetsmarknadsåtgärder som till exempel fas 3, urholkat både privatekonomin men också känslan av trygghet. Den sociala utslagningen kan gå snabbt i dag.
Mitt i det här finns en annan berättelse. Den om framgång och rikedom. Med lägre skatter har vi som har ett jobb mera pengar att konsumera för. Till och med att köpa städhjälp om man så vill och göra bostadsklipp. Men samtidigt som man får mer pengar att röra sig med och kanske lyckas få det där bostadslånet lurar problemen runt hörnet. Varför gillar medelklassen alliansen så mycket?
Enligt en TCO-rapport från 2007 har andelen medlemmar som har erfarenhet av arbetslöshet fördubblats sedan 1990-talets början. Dessutom upplever en tredjedel av tjänstemännen sin anställningstrygghet hotad. Inkomstbortfallsprincipen, att en arbetslös oavsett tidigare inkomst fick 80 procent av sin inkomst i a-kassa, är nu borta. Den var i mångt och mycket en symbol för den generella välfärden. Det nya systemet med a-kassetak betyder i princip att en tjänsteman som tjänar 30 000 kronor i månaden inte kommer att få mer än 35 till 40 procent av sin inkomst. Om man inte har en privat försäkring förstås.
Den överhettade bostadsmarknaden är till en stor del ett resultat av att vi har en regering vars bostadspolitik går ut att marknadens och inte människors behov ska styra byggandet. Både skolan och äldreomsorgen har problem. Sverige har minst vårdplatser i hela EU. Välfärdens nedmontering är ett faktum. Och medelklassen som är känd för att vara mycket intresserad av jämställdhet accepterar nu en regering som fullständigt nonchalerar jämställdhetspolitiken.
Allt fler TCO-medlemmar röstar på Moderaterna. Man måste fråga sig varför. Det är en politik som ger kortsiktiga vinster men som alla, utom de allra rikaste, förlorar på långsiktigt. Petter Larsson skriver om detta i Arenas sommarnummer. ”Kanske är vi på väg att få en medelklass som å ena sidan inbillar sig att den har hängt på eliterna och som samtidigt är vettskrämd för att halka ner i utanförskapets helvete.”, skriver han. Och menar att vänstern nu måste visa att framtiden kan vara solidarisk. Detta måste ha stört DN:s ledarskribent Petter Birgersson så till den grad att han skriver att Arena ”lyfter fram teorin om en ondskefull politisk högerkonspiration”. Det var inte vi som sa det.